I Finland måste alla som arbetar i landet, även utländska långtradarchaufförer, betala skatt. Ertappas en chaufför utan bevis på att skatten är betald klampas bilen direkt av polisen.
På så sätt vrids låglönevapnet ur händerna på bolagen. Om alla ska betala skatt måste till och med moldaviernas löner höjas. De inhemska åkerierna får en chans. Finland har inte heller lika stora problem med skolan som Sverige.
Norge har satsat på sjukvården på ett helt annat sätt än Sverige. Det stora antalet undersköterskor och sjuksköterskor som åker till Norge och arbetar talar sitt tydliga språk.
Norge har också satsat på landsbygden på ett helt annat sätt än Sverige. Alla som åkt över gränsen till Norge vet; plötsligt möts man av sina minnen, om man är äldre än trettio. Där finns betande djur, uppodlade åkerlappar, gärdsgårdar och hässjor. Småbruken har överlevt och bevarat det landskap som så många av oss bär i våra hjärtan, men som blivit alltmer sällsynt i Sverige.
I Danmark har det utfärdats förbud mot att bygga villor på åkermark. Den kan komma att behövas om tiderna ändras. Vidare har danskarna slutat att upplåta mark till köpcentrum. Man vill bevara levande stadskärnor. De områden av samhällslivet som jag här räknat upp tillhör det som vi har mest problem med i Sverige. Transportsektorn går på knäna, på grund av utländsk låglönekonkurrens. Skolan går på knäna. Sjukvården går på knäna. Landsbygden avfolkas. Vi blir allt mindre självförsörjande med livsmedel. Mjölkbönderna går på knäna. Stadskärnorna utarmas och gentrifieras, det sociala livet utarmas. Affärsinnehavarna går på knäna.
Alternativ finns nära dig – på andra sidan Öresund, andra sidan Östersjön, andra sidan fjällkedjan. Varför är vi i Sverige så blinda och döva för våra grannländer?
Nej, allt är inte bra i vare sig Norge, Finland eller Danmark – lika lite som här. Men just dessa stora problem har våra grannländer lyckats hantera bättre. Varför kan inte politikerna och stadsplanerarna åka dit? I stället hör vi om studieresor till USA och Australien.
Det finns en inrotad svensk nonchalans mot våra grannländer. Jag är tacksam mot mina föräldrar som tidigt tränade mig att läsa danska och norska böcker. Det var självklart för dem – vilket det verkligen inte var i skolan.
Visst var många imponerade av dansk fotboll på 80-talet och finsk design står högt i kurs – men det från våra grannländer som får genomslag måste vara extremt bra, samtidigt som vi slukar medelmåttig amerikansk och brittisk kultur på löpande band.
Och varför åka till Thailand när Danmark har finare sandstränder, milslånga, med höga klitter och sand len som vetemjöl?
1905 vann den svenska arbetarrörelsen en av sina största och mest bortglömda segrar. Det blev inte krig mot Norge, vilket många inom högern ville. Sedan dess har vi hållit sams i Norden. Nog borde vi kunna göra mer än så – till och med lära av varandra.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR