Den bästa ledaregenskapen?

Säg en bra egenskap en ledare ska ha. Så löd uppgiften jag fick i läxa förra veckan på den ledarskapskurs jag just nu går. Ett dussintal kurser om ledarskap har passerat revyn. Någon gång har jag till och med åkt utomlands för att höra de ”stora” ledarna tala. I min bokhylla kan jag räkna till åtta böcker om ledarskap.

Kurserna har varierat i kvalitet och användbarhet i det verkliga livet. Precis som alla ledare jag mött i livet. En del är bra, andra inte så bra. Jag har funderat på varför det blivit så många kurser och varför jag har så många böcker. För den bästa ledarskapskursen jag gått var ingen jag själv valde. Den mer flög på mig som en förkylning om hösten, fast bättre.



– Jag ska till Stockholm några dagar, kan jag bo hos dig? 


Ledaren jag nu ska berätta om var på väg till huvudstaden för att träffa andra som liksom han jobbade i distrikten runt omkring i landet. Han hörde av sig till mig och frågade om jag hade plats i mitt trånga studentrum. Vi hade stött på varandra ett par gånger innan och han hade fångat mitt intresse genom att själv vara intresserad av vad jag gjorde och hur jag mådde.
Det förvånade mig att han valde en enkel madrass hos mig när han hade kunnat få bo en gratisnatt på hotell som de andra hade valt att göra. 


– Jag sparar ju in lite pengar åt kyrkan på det här sättet, sa han.

Vid frukosten tänkte jag på baconet och den färskpressade juicen som han avstått, när jag tog fram mina torra mackor och tuben med mjukost. Men han sparade ju pengar till kyrkan.

De insparade hotellnätterna upprepade sig och en av alla de gånger han sov över så vaknade jag till tidigt på morgonen. Han låg då inte på sin madrass utan istället hade han böjt sina knän och bad. Jag var rädd att han skulle se att jag vaknat och sov därför nån halvtimme. Jag kunde inte lämna det okommenterat vid frukosten. 


– Jag noterade att du bad innan.
Han svar kom snabbt och med ett leende 


– Ja, annars går det inte vettu, det har inte ni unga fattat.

På ett flertal olika läger som han ledde fick jag följa med och vara ledare. Han hade en tydlig vision med de lägren och visste hur han ville ha det. Det fanns möjlighet för mig att göra ”min” grej men inom ramen för den tanken han hade. Jag minns att jag fick växa. Uppgifterna jag fick var på gränsen till för stora men tilliten och förtroendet var större.

Ett av lägren varade i nästan tre veckor och för att klara av det fick vi som jobbade som ledare varsitt rum en bit bort ifrån de livliga tonåringarna. Men han själv valde att sova i ett rum mitt bland tonåringarna.

– Sova ut kan jag göra sen, sa han.

När han valde en madrass i ett studentrum istället för en natt i en skön säng på hotell och valde att sova bland livliga tonåringar istället för bland tysta ledare så visade han, för mig, på stort ledarskap.
Platsen han sov på sa så mycket. Man skulle kunna säga att han ledde bättre i sömnen än många människor någon gång gjort vakna.

Han har lärt mig mycket annat också om hur ett gott ledarskap kan vara. Men kanske blir mitt svar på frågan jag fick i läxa, att den bästa egenskapen en ledare kan ha är att vara medveten om var hen ligger och sover.

Då kom en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den var nära att fyllas. Själv låg han och sov i aktern med huvudet på dynan.
(Mark. 4:37-38)