Jag hade nyligen möjligheten att tillbringa mycket tid på tumanhand med en person som finns rätt långt från mig på åsiktsspektrat.
Det gick bra, jag tror inte någon av oss blev stött eller upprörd. Samtidigt blev det klart hur mycket tendensen till polarisering förvränger hur vi ser på verkligheten. Efter några timmars samtal började bilden framträda av hur en person ”på andra sidan” tror att ”vi” tänker och tycker. Självklart hade den bilden mycket litet gemensamt med min.
Polariseringen fördummar oss alla. Och eftersom den verkar förvärra alla andra samhällsproblem vi har (klimatfrågan, rasism, sociala orättvisor etc) så finns det fog för att säga att inget är viktigare för oss att bekämpa. USA efter valet visar vart det hela leder. Vi ser samma tendenser i kyrkan.
Och i motsats till många av de där andra problemen som hotar vår värld är det här verkligen en fråga där vi alla är ansvariga – och kan göra något. Här är ett litet förslag till handlingsprogram.
Steg 1. Gör det till din hederssak att aldrig ”fultolka” dem som tänker annorlunda än du. Att aldrig medvetet missförstå, ta saker ur sitt sammanhang eller använda andra knep för att ta poäng i debatten som bygger på förvrängning av vad den andre faktiskt skriver och säger. Det kan vara nyttigt att gå igenom det du skrivit på sociala medier den senaste tiden och se efter om du hittar exempel på detta.
Steg 2. Sluta uppmuntra samma typ av beteende hos dem som du håller med. Detta kan ske gradvis, börja med att sluta ”gilla” och skicka skrattsmileys åt sådana kommentarer. Avfölj dem som återkommande sysslar med sånt här. Bli sedan den där jobbiga typen som påpekar för dem du håller med i sak när de inte återger motståndarens åsikter på ett ärligt sätt. Gör det på ett vänligt sätt! Gör inte detta med dina motståndare, det är bara ännu ett sätt att vidga klyftorna.
Steg 3. Försök lägga lite möda på att förstå varför de som tänker annorlunda tänker som de gör. Det är svårare än det låter. Först kommer du säkert att ta till psykologiserande förklaringar (de är rädda/ängsliga/traumatiserade/hjärntvättade). Förhåll dig kritisk till dessa förklaringar och försök hitta bättre. Försök förstå hur de ser på världen. Du behöver inte hålla med!
Steg 4. Våga öppna upp diskussioner med dem som tänker annorlunda kring just dessa svårare och djupare saker, i stället för åsikter och vad som egentligen är fakta. Det kan vara svårt att göra på sociala medier, men vi behöver denna typ av samtal både privat, ansikte mot ansikte och i offentligheten. Vi behöver hjälpa varandra med att formulera ”de andras” åsikter så att ”vi” kan förstå dem. Och tvärtom.
Jag är helt med på att steg 3 och 4 är svåra. Jag klarar inte av dem själv, men på något sätt är det ju dit vi behöver sträva. Samtidigt måste vi ju konstatera att de stegen kommer väldigt nära kärnan av vad det är att vara församling, så som kristna borde vi ju kunna det här. Älska sin fiende.
Men kanske vi kan börja med de två första stegen och se vad som händer! Om vi inte lyckas bryta den här utvecklingen är det svårt att se hur något annat skall kunna vända till det bättre.
Tänk om Kyrkan kunde vara en föregångare i detta projekt!
Patrik Hagman
sandaren@sandaren.se
LÄGG TILL NY KOMMENTAR