Bankerna skakar och kyrkorna fylls. Är det en korrekt bild av den tid vi lever i?  Nej, kanske inte helt i alla delar. Men med risk för att verka cynisk får man ändå betrakta det som högst troligt att intresset för kyrkornas budskap och liv nu kommer att öka. Det är tid att vända om, från hysterisk konsumism till andra och mer bestående värden och ideal, det inser alla.

Än så länge är det dock förvånansvärt tyst från kyrkor och samfund om den ekonomiska krisen, åtminstone om man ser till informationsbulletiner och bloggar på samfundens hemsidor. Från Svenska kyrkan och dess ärkebiskop - ännu inte ett ord. Från Missionskyrkan, Baptistamfundet, Metodistkyrkan, Evangeliska Frikyrkan, Alliansmissionen och Pingströrelsen – lika tyst över hela linjen. Jo, på något håll finns en hälsning om att kyrkans egen ekonomi kan komma att beröras, negativt naturligtvis. Men några mer allmänna pastorala ord, till tröst eller uppmuntran, kan inte märkas. Med ett undantag.

Katolska kyrkan har förstått att det som sker berör många människor. Finanskrisen inbjuder oss alla till ett liv i Kristi asketiska efterföljd, säger biskop Anders Arborelius på kyrkans hemsida i en på sitt sätt typiskt katolsk icke-insmickrande kommentar. Och biskopen säger vad alla präster och pastorer ska, eller borde säga idag: Det är sorgligt när människor luras att tro att det viktiga i livet handlar om pengar. Som kristna vill vi istället peka på värdet att vara skapad till Guds avbild. Det är tragiskt att många människor står inför stora ekonomiska problem och arbetslöshet. I en sådan situation prövas allas vår solidaritet. Våra tankar och böner måste alltid vara med dem som på något sätt far illa. Men vi ska också be för dem som har skuld i att krisen uppstått, att de tar sitt ansvar och för att detta inte ska ske igen.

Så vilka är då skyldiga? Hänsynslösa finansinstitut och bostadsmäklare i USA, är ett vanligt svar. De konstruerade lån med låga ingångsräntor som hushåll med svag köpkraft hade råd med, så länge priserna steg. Upplägget kan beskrivas som ett klassiskt pyramidspel, där den som har lån lånar av andra för att kunna betala sin skuld, samtidigt som den i toppen gör grova förtjänster. I dag kan nästan alla kosta på sig att skaka på huvudet och säga, vad var det vi sa. Men de myndigheter och politiker, i USA och internationellt, som satt upp ramarna för finansverksamheten och övervakat vad som pågått bär alla ett tungt ansvar. Med globaliseringen har bankerna världen över vuxit samman, och vad vi nu upplever är vad som vissa kallar den första riktigt globala finanskrisen.

Den som är utan skuld kasta första stenen. Konsumismen har bländat oss alla. Köpgallerierna växer som svampar ur jorden runt hela Sverige. I Storstockholm finns planer för 20 nya glänsande köptempel, och skälet att de överhuvud taget projekteras är naturligtvis att man räknar med att vi alla ska fortsätta att konsumera lika hysteriskt som tidigare. Att kurvorna ska gå upp, upp, upp!

Det är ändring på det nu, det spår de flesta experter. Efter Slösa (åter)kommer Spara. Och alltfler människor kommer att styra sina steg bort från köpgallerierna – till skogen, till biblioteken, till släkt och vänner.
Och till kyrkan!