Senaste veckornas våld och död i Israel och i Gaza ökar vår förtvivlan över den värld som vi lever i.
Våld löser inga problem, vare sig i Israel eller i Gaza. Israel lämnade över kontrollen av Gaza 2005, efter både internationella och nationella påtryckningar. 9 000 israeliska bosättare tillsammans med militärstyrkor lämnade Gazaremsan. Hamas kom till makten i Gaza efter att ha vunnit valet 2006. Sedan dess har inga nya val ägt rum. FN betraktar Gaza som alltjämt ockuperat av Israel och beräknar att blockaden har kostat Gazas ekonomi närmare 17 miljarder dollar under ett decennium.
Tillgång till rent vatten och rimlig mängd energi är fundamentalt för ett godtagbart liv. Finns inte dessa basala förutsättningar leder det till desperation och hopplöshet.
I min forskning kring vatten och energi har jag haft kontakt med kollegor vid universitet i Gaza, Västbanken och Israel. De är alla hängivna forskare för en bättre miljö, men arbetar under dramatiskt olika ekonomiska förutsättningar. Det har gett mig anledning att försöka förstå vatten- och energisituationen i Gaza, Västbanken och Israel. Vatten är skillnaden mellan liv och död, vilket också präglar många texter i Bibeln.
Katastrofal brist
Redan före den 7 oktober rådde katastrofal brist på vatten och energi i Gaza, vilket påverkar hela livskvaliteten. Många av oss varnade för mer än tio år sedan att vattensituationen för palestinier är tidsinställda bomber.
Sedan 2007 är alla land-, sjö- och flygförbindelser till Gaza helt blockerade av Israel. Gaza är helt beroende av Israel för både vatten, el och föda. Godstransporter har mycket stränga restriktioner. Utrustning som krävs för till exempel vatten- eller elproduktion granskas mycket noggrant av Israel innan det kan levereras till Gaza. Om man har minsta misstanke att det kan finnas en alternativ användning av utrustningen kommer den aldrig in i Gaza. Resultatet är att mindre än en sjättedel av produkter som behövs för att bygga upp vital vatteninfrastruktur nått Gaza. Fyra av fem palestinier är helt beroende av internationell hjälp för sina mest basala behov.
Formellt vattensamarbete
I Osloavtalet 1995 finns ett formellt vattensamarbete mellan Israel och Palestina. Problemet är att Israel alltid har vetorätt i den vattenkommitté (JWC) som skall godkänna vattenprojekt. Israeler har rätt till 350 liter vatten/dag, medan palestinier får nöja sig med 70 liter, ofta mindre än så. Under Gaza och Israel nära kusten finns grundvattenkällor som töms i mycket snabb takt. Redan i dag tränger saltvatten från Medelhavet in i grundvattnet.
Nu är 97 procent av vattentillgångarna i Gaza otjänliga för mänskligt bruk. Gaza räknas som världens värsta vattenkris, medan Israel har ett av världens mest avancerade vattensystem.
I Gaza bor två miljoner människor på 389 kvadratkilometer, vilket motsvarar 30 procent av Öland; 40 procent av dem är under 15 år. Folktätheten är 5 500 personer per kvadratkilomter, 240 gånger tätare än för Sverige. Som en jämförelse: Bangladesh räknas som ett av jordens folktätaste länder och har ändå bara en femtedel av Gazas befolkningstäthet. Trängseln gör att varje flyganfall har en kuslig sannolikhet att drabba civila.
För att producera vatten behövs elkraft. Inne i Gaza finns ett gammalt kraftverk. Det är äldre än och ungefär hälften så stort som kraftvärmeverket i Örebro. Resten av elen kommer (normalt) via kraftledningar från Israel. Eftersom också bränsle måste importeras är sårbarheten total. Elförbrukningen i Gaza är mindre än 300 kWh/person och år. En svensk spenderar 16 000 kWh, lika mycket elektricitet som 55 palestinier. Israeler använder över 40 gånger mer el än palestinier i Gaza.
Enorma hälsoproblem
Den katastrofalt dåliga tillgången till rent vatten orsakar enorma hälsoproblem. Exempelvis sker en dramatisk ökning av njurproblem. Vid Gaza City Shifa Hospital tog man emot (före kriget) 13–14 procent fler patienter med njurproblem för varje år.
Naturligtvis vet Gazaborna att deras vatten är otjänligt. Nio av tio kan köpa vatten från små, mest privata, avsaltningsanläggningar. Dessa beror också av el. Priset är 10–30 gånger högre än kranvattnet. Den ekonomiska bördan för redan fattiga familjer är enorm.
Ett par mil från Gaza, i Sorek, Israel, finns en av världens mest avancerade avsaltningsanläggningar. Mer än 90 procent av allt avloppsvatten, omkring 90 000 kubikmeter, skickas ut direkt i Medelhavet varje dag. Siffran är troligen betydligt högre i dag med tanke på elförsörjningen. Orenat avloppsvatten spolas regelbundet upp på stranden i Gaza. Eftersom tillåtna fiskezonen är begränsad till 11–28 kilometer utanför kusten är den fisk man får inte är särskilt attraktiv som människoföda.
Blir desperata
Människor som under decennier utsatts för skoningslös behandling blir till slut desperata.De flesta av oss kan nog inte sätta oss in i situationen att fly från en misär till en ännu värre misär när bomberna faller.
Eftersom rapportering inifrån Gaza är mycket bristfällig vet vi alldeles för litet om situationen innanför Gazas barriärer.
Fred kan bara skapas genom fredliga metoder. Våra syskon finns både bland kristna, bland judar och bland muslimer. Låt oss inte glömma detta i en tid med upphetsade tonlägen eller snabba ställningstaganden. Må vi be om vägledning.
Gustaf Olsson
LÄGG TILL NY KOMMENTAR