Debatt

Ska kyrkan verkligen ta ställning mot svenskt lantbruk?

Är svenskt lantbruk ett problem eller en lösning? foto: stocksnap

Hållbarhet. Är svenskt lantbruk fel, eller är det något vi som samfund och vår ungdoms-organisation bör värna om?  Den frågan ställer Tobias Kullingsjö, lantbrukare och medlem i Equmeniakyrkan.

Jag är fjärde generationens lantbrukare på en mjölkgård i Västra Götaland. Sedan lika länge har det lilla missionshuset, ett par stenkast från vår gård, varit min familjs andliga hem. En varm plats av gemenskap och tro, glädje och allvar. Ett ljus för den lokala bygden men också del av det större samfundet Equmeniakyrkan, med muskler att göra skillnad i en hel värld genom evangeliet. 

För en tid sedan kom min 14-åriga dotter hem från Equmenias riksstämma. När barnen kommer hem från läger eller konferenser brukar det inte gå att ta miste på entusiasmen. Men denna gång hade min dotter en hel del frågor och funderingar kring beslut man fattat under stämman. Det hade talats klimatfrågor, vegetarisk kost, klimatavtryck och vägledning i vad som är ok eller inte när det gäller mat, samt uppmaning att välja vegetarisk kost vid sammankomster. Detta på ett sätt som jag uppfattar ensidigt och snudd på naivt. Även Equmeniakyrkan lyfter samma fråga under årets vinterkonferens, också här på ett sätt som provocerar mig som svensk lantbrukare.

Det är djupt problematiskt med svepande och dåligt underbyggda ”fakta” från ett samfund som Equmeniakyrkan och dess ungdomsorganisation Equmenia.

Jag vill understryka att detta inte är en text om klimatförnekelse. För oss lantbrukare är klimatet, vädret och miljön helt avgörande för vår verksamhet. Är man lantbrukare i Sverige sover man nog sämre än de flesta just på grund av klimatfrågan. Sommaren som gick har inte lämnat en enda svensk bonde oberörd. 

I dag är vi 12 medarbetare i vårt lantbruksföretag och vi arbetar dagligen med klimatfrågor och har en plan för hur vi ska bidra till ett hållbart samhälle. Jag vet att det är många med mig, lantbrukare eller inte, som funderar över vad det är för hållbarhetspolicy som Equmenia och Equmeniakyrkan väljer när det gäller rekommendationer kring mat. 

Vad vi väljer att lägga på vår tallrik eller bjuda på i våra kyrkor påverkar självklart klimatet, men också vår biologiska mångfald och vårt landskap påverkas. Väljer vi att importera produkter vi själva inte kan producera i Sverige, enbart för att vi ska välja vegetariska produkter, kanske maten vi väljer bidrar till skövling av regnskog och urlakning av jordar på andra sidan jordklotet. Kanske borde debatten därför snarare handla om hur och var produkterna vi väljer att servera är framtagna. Hur hållbart framtagen är till exempel din avokado från Mexico?

Johan Rockström, en av Sveriges och Europas ledande klimatforskare, är tydlig i sin beskrivning av svenskt lantbruk: 

”Världens duktigaste bönder finns i Sverige. Det är ni som producerar vår mat inom ramen för världens mest långtgående regler för djurskydd, smittskydd, antibiotikabegränsning och miljökrav. Överlag är reglerna bra, även om vi ser en obehaglig tendens till förföljelse av bönder när okunskap och förutfattade meningar får styra i djurskydds-ärenden. Dessutom skjuter vi, som nation, oss själva i foten, när vi straffar ut världens mest hållbara lantbruk, genom att tillåta att livsmedelsmarknaden överflödas med billig matimport som varken uppfyller de sociala eller ekologiska minimikraven, som vi ställer på vår egen lokalt producerade mat. Ofattbart. Oacceptabelt.” 

Tack vare våra mjölkkor och det gräsfoder vi odlar på vår gård, hålls jordarna bördiga. Gräsodlingen är en viktig del i den mångsidiga växtföljd som gör att den svenska bonden kan producera såväl animaliska som vegetabiliska produkter i absolut världsklass. Vi bidrar dessutom med biologisk mångfald samt ett öppet landskap. Våra blomstrande hagmarker är populära tillhåll för pollinerande bin, humlor och glada scouter under sommarens lägerveckor.

En ensidig odling utan gräs, naturgödsel och kor minskar successivt mullhalten i våra jordar, och som lantbrukare anser jag att ansvaret är stort att efterlämna bördiga, friska jordar till kommande generationer. Djur, odling och landskap hänger ihop i allra högsta grad.

Om hela Sverige skulle följa Equmenias hållbarhetspolicy kring vad och hur vi ska äta, och rekommenderar att helt välja vegetarisk kost, tror jag det svenska jordbruket successivt skulle minska och delvis försvinna. Vi förlorar då en av världens mest hållbara matproducent av såväl animaliska som vegetabiliska produkter. Har man övervägt den konsekvensen då Equmenia fattat sitt beslut?

Är det vi svenska bönder gör i världsklass fel väg att gå, eller är det något vi bör värna om?

Varje människa är fri att göra sitt val vad gäller mat och klimat, jag har stor respekt för det. Frågan är otroligt komplex och ska en organisation eller samfund fatta beslut i en sådan fråga anser jag att man bör vara mer påläst.

Svenskt lantbruk är inte ett hot mot klimatet utan en del av lösningen.

 

Tobias Kullingsjö 

Kristoffer Kullingsjö 

och samtliga medarbetare på Kullingsjö Lantbruk AB

0 Kommentarer
0 Kommentarer

Debatt

Mer inom samma ämne