Så skapar vi 1-tons samhället

Vi kan bygga ett samhälle där vi går från elva till ett ton koldioxidutsläpp.

I dag släpper svenskar i genomsnitt ut 11 ton koldioxid per år och förbrukar resurser som om det fanns 4,2 jordklot. För att nå klimat- och hållbarhetsmålen borde vi bara släppa ut ett ton koldioxid och förbruka resurser motsvarande mindre än ett jordklot. Är detta möjligt?

Ja, det är det! Men, detta framtidssamhälle ser inte ut som dagens. I och runt städer och samhällen byggs livsmedels- och resurssystem baserade på trädjordbruk, även kallat agroforestry. Det innebär odling av ätliga mångåriga träd, buskar, markväxter och rotfrukter, tillsammans med växthus- och utomhusodling av ettåriga växter. Till vårt förfogande står cirka 50 000 olika ätliga träd, buskar och växter på planeten, varav många kan odlas i Sverige. Varför är detta den ultimata lösningen?

Jo, för att det bland annat skapar mycket hög självförsörjningsgrad med minimala transport- och energibehov. Förutom ekologisk, varierad och näringsrik mat och dryck, ger trädjordbruk material för byggnation, kläder, skor, textilier, biobränsle, möbler, husgeråd, redskap, böcker, toalettpapper, fordons-karosser etcetera. Tillverkning kan ske genom lokal 3D-printning, robotar, slutna kemiska system eller hantverk. Men, metoden ger också många andra fördelar.

Produktionssystemet skapar massor av lokala arbetstillfällen och ett mycket resilient samhällssystem som är motståndskraftigt mot många typer av yttre störningar, exempelvis krig, bränsleblockader, oljeprischocker, starka solstormar, pandemier och massarbetslöshet.

Trädjordbruk är också resilient genom en stor biodiversitet som minskar skadeinsekter och behovet av pesticider, har omfattande rotsystem som håller vatten och fördelar näring mellan växter, och innehåller dessutom kväveupptagande växter vilket eliminerar behovet av konstgödning.

I morgondagens livsmedelssystem äter vi ingen fabriksprocessad mat, och den konservering och förädling som behövs, görs lokalt. De finns inget avfall som inte återanvänds. Exempelvis matavfall, fekalier och urin används för att göra biogas. Rötresterna läggs därefter på odlingarna som gödsel. Vi använder både eldrivna och biogasdrivna fordon.

I framtiden arbetar vi två till fyra timmar per dag med vårt ordinarie arbete, men hjälper även till i trädjordbruket några timmar per vecka. I övrigt har vi gott om tid till familj och fritidsaktiviteter. Allt som vi använder, exempelvis kläder, skor, möbler, verktyg, fritidsgrejor, IT-verktyg och transportmedel, lånar vi till en låg kostnad från lokala uthyrningsställen.

De är så här man skapar ett framtida ett-tons-samhälle.

 

 

  • 1 Kommentar

  • Lägg till ny kommentar
  • Thomas Kärrlander

    Tack Christer, för din insiktsfulla analys av "morgondagens livsmedelssystem". Det som nu står emellan oss och din modell är dels de s.k. folkvalda och dels deras överordnande högre tjänstemän i olika lager.
    Tyvärr kan vi själva inte göra så mycket, men som tur är så har vi alltid Jesus Kristus att sända våra böner om rättvisa till! För eller senare kommer våra böner bli hörda!!