Lundby-Wedin svek rollen som bromskloss

Ser vi en sensationell medial ”make over” där en häcklad hycklare visar sig vara en lurad ledare? Det handlar naturligtvis om LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin som i förra veckan framstod som en halsstarrig förlorare, med sitt ständigt upprepade: ”Jag har blivit lurad. Jag har blivit lurad.”. Men som sent i söndagskväll fick medhåll av övriga styrelsen i pensionsbolaget AMF. Och plötsligt kan det visa sig att det är den hårt kritiserade LO-chefen som framstår som tuff och rättrådig.

Men mediavindarna växlar som marsvinden, från ljum och inställsam till bistert isande, och den som framställs som hyllad stjärna i dag kan mycket väl placeras i skamvrån i morgon, och omvänt en gång till. I alla turer kring bonusar och guldkantade pensionsavtal kan det finnas skäl att skapa lite ordning bland roller och begrepp.

Styrelsen har alltid det fulla ansvaret för ett företag eller en organisation. Den som sitter i styrelsen har skyldighet att hålla sig informerad och ingen kan i efterhand säga att man inte hade ork eller tid att sätta sig in i frågan. För Wanja Lundby-Wedins del hade det varit bättre om hon, när AMF-affären briserade, förutom påståendet om att hon blivit grundlurad, också medgett för media och medlemmar att hon allvarligt brustit i sin roll som styrelsemedlem. Nästan i alla lägen accepteras faktiskt en ursäkt när det är uppenbart att den bottnar i uppriktig ånger eller insikt om begångna fel. 

Girighet kan av den senaste tidens debatt tyckas vara ett modernt fenomen men är lika gammal som människan själv. I kristen tradition räknas den som en av de sju dödssynderna och i Jesaja är Gud vred över girigheten och dem som ”trolöst följer sin egen väg”. I dag fördöms girigheten klädsamt från alla politiska läger, men den som uttalar sig skarpt mot ha-begäret i dag kan mycket väl vara den som själv begär mest i nästa scen. Den tidigare AMF-chefen Christer Elmehagen gjorde sig en gång känd som en kritiker av toppdirektörernas krav på ständigt högre ersättningar. När han själv skulle sluta ordnade han (I hemlighet? Det ska utredas nu.) så att den egna pensionen blev 700 000 kronor i månaden.

Facket har egentligen en enda uppgift, nämligen att se till sina medlemmars intressen. Och därmed måste dess representanter i företagsstyrelser alltid spela rollen som väktare av sunt förnuft. Det var den rollen som Wanja Lundby-Wedin misslyckades att spela, och även om hon verkligen blivit lurad skulle hon tjäna på att erkänna att hon den här gången misslyckats med att fullgöra den många gånger otacksamma uppgiften som bromskloss och granskare.

Så vad bör hända med höjdarna, som LO-chefen och chefen för Svenskt Närlingsliv? Bör Wanja Lundby-Wedin och Urban Bäckström avgå, och ta andra toppar, exempelvis inom SEB, Skandia och AMF med sig i fallet? Nej, inte om de inte brutit mot lagar eller företagens interna regler. Däremot har de en läxa att lära som kommer att bli än mer nödvändig i den djupa ekonomiska och politiska kris som väntar. Parallellt med de sju dödssynderna finns de sju dygderna. Två av dem kan aldrig vara mera angelägna än nu – ödmjukhet och avhållsamhet.

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.