Anders, kan du nämna någon som inte ficka vara med och manifestera sin tro på Jesus Kristus. Eller som inte fick komma med en regnbågsflagga i handen, eller en palestinasjal runt halsen. Att inte alla lika självklart fick tillstånd att ordna en utställning i anslutning till manifestationen, är en helt annan sak. Men alla de som klankar och kritiserar verkar ha en allmän kritisk hållning till både Bibelns Jesus och JM's ledning. Hade nog inte spelat någon roll hur man agerat, alltid hade något varit fel. Och att denna dag, en enda dag på året, enbart fokusera på Jesus, passar inte heller. Sorgligt att läsa din ledare, och alla andra liknande.

Anders, kan du nämna någon enda person som inte fick vara med i manifestationen. Alla var lika välkomna, även de med en regnbågsflagga i handen, eller en palestinasjal runt halsen. Din kommentar är både illvillig och trist. Men mönstret känns igen från i stort sett samtliga tidigare manifestationer. Många har fokus på att hitta fel och kritisera det mesta. Spelar nog ingen roll hur JM’s ledning agerat denna gång, vill man hitta fel så gör man. Det tycks också vara svårt att en enda dag på året, tillsammans manifestera vår tro på Jesus Kristus. Inte på politik, inte på HBT, inte på det som skiljer - utan det som förenar. Man kan också fundera över att dennna kritik alltsomoftast kommer från Svenska Kyrkans och Misssionskyrkan folk.

Då är frågan - ska de som gick i Jesusmanifestationen ha dåligt samvete för att de inte gick i Pridetåget istället? (Ja, nu var jag insinuant.)

Jodå, Anders Mellbourn, jag förstod. Och instämmer - vi är olika och måste få vara det. Alla känner sig inte hemma i ett uttryck som så tydligt sätter Jesus i centrum och inget annat. Frid med det. Jag beklagar - jag var onödigt insinuant. Men jag anar alltsomoftast en njugg inställning till yttringar som Jesusmanifestationen. Respekten måste finnas just för bredden, att tron tar sig olika uttryck. Och där förstår jag inte riktigt dina ord om att det inte är rimligt med förväntningar att "alla ska med" – var uttrycktes några sådana förväntningar? Vad det handlade om var att ett varumärke, eller vad man nu ska kalla det (inte ironiskt menat) som ägs av en HBT-lobbyorganisation inte erbjöds plats i Jesusmanifestationen. Och det borde kanske inte vara så mycket att orda om, egentligen - likaväl som att Folkpartiets ungdomsförbund inte erbjöds plats i en socialistisk prideparad i Uppsala.

Återigen, Anders Mellbourn. Vem hindrades att delta i JM eller gå med i bönevandringen. Att däremot ha en utställning som ägs av HBT-studenterna i Sverige, är väl ändå inte självklart. Fokus för JM var Jesus, den Bibliske Jesus. Det var inte HBT-frågor. Och det är väl den Jesus som stör så många.

Ligger något i det, om vi förmår, åt olika håll, respektera varandra.

Låt oss , så långt det går, fokusera på den uppståndne Jesus, gudsmänniskan.Med respekt, åt olika håll.

Jesusmanifestationen bör vara en kraftfull markering att Jesus är inte långt ifrån bortgömd i Sverige. Kristna från olika samfund och sammanhang såsom vem som helst med vilken sexuell lägning som helst måste kunna delta och vara med i bönemarschen, i gudtjänsten och kunna lyfta upp Jesus och be för Sverige eller för vad som helst. Manifestationen kan för det första ge inspiration till kristna människor att stå upp för den gemensamma tron, för det andra kan den också insprirera personer från andra religioner samt icke troende, för den ger intryck i många människors liv.