Låt friden råda i våra hjärtan – var vi än bor

Klagomuren och Al Aqsa-moskén i samma bild. Foto: Alex Donin/MP

Detta är inte första gången världen har upplevt en blodig strid mellan israeliska styrkor och palestinska militanta grupper som lett till död och förödelse.

Ändå har det inte på länge förekommit en så omfattande raketattack med mer än 4 000 raketer från den militanta gruppen Hamas in till Israel och så våldsamma och oavbrutna bombardemang från den israeliska militären. Kvinnor och barn finns bland offren för Israels senaste militäraktion som stoppades efter elva dagar genom flera personliga telefonsamtal från den amerikanske presidenten Biden till Israels premiär­minister Benjamin Netanyahu.

Den israelisk-palestinska konflikten började med etableringen av staten Israel 1948. Konflikten har sin upprinnelse från det interna våldet mellan israeler och araber i det brittiska mandatet Palestina från 1920 och bröt ut i full skala i inbördeskriget 1947-1948. Den har fortsatt på olika nivåer in i vår tid.

Staden Jerusalem har en särskild betydelse för judar, muslimer och kristna. I östra Jerusalem och dess omgivningar noterades 2011 som året med den största expansionen av israeliska bosättningar sedan 1967. Frågan om Jerusalem utgör en av de mest känsliga och komplexa röda linjerna i konflikten mellan israeler och palestinier. Palestinierna ser östra Jerusalem – al-Quds – som huvudstad i den framtida palestinska staten. För israelerna är hela Jerusalem – Yerushalayim – den enda och odelbara huvudstaden i den judiska staten. Givet konfliktens svårlösta natur och dess sociala, ekonomiska och religiösa konsekvenser har fastnat över Jerusalemfrågan och det finns få tecken på förändringen vid horisonten. Den israeliska politiken att skära av politiska, ekonomiska och sociala förbindelser mellan Västbanken och östra Jerusalem har orsakat en allvarlig försämring i palestiniernas levnadsförhållanden.

Vilken är muslimernas första böneriktning? Är det Kaaba i Mekka eller Jerusalem i Israel? En video på urdu av en muslimsk lärd bevisar att det inte är Jerusalem utan Kaaba i Mekka som är den första och permanenta böneriktningen (Qibla) för muslimer. Al-Aqsamoskén (”moskén längts bort”) i gamla staden i Jerusalem är den tredje heligaste platsen inom islam.

Moskén byggdes på toppen av tempelberget, känt som Al-Aqsa-området (Haram e-Sharif), flera decennier efter islams respekterade profet Mummahads död. Moderna muslimer tror att deras profet Hazrat Muhammad förflyttades nattetid från den stora moskén i Mekka till denna plats i Jerusalem. Sir Syed Ahmed Khan (grundare av Aligarh Muslim University i Indien) och en del andra muslimska lärde har uppfattningen att denna profetens ”resa” skedde under sömnen inte kroppsligt. Det finns en hadith (tradition) berättad av Hazrat Eisha, respekterad hustru till islams profet, där det står: Un Eisha zojaalnabi alsalum kanant taqool ma fqada jsadalrasool Rasool Allah salum wa lakin Allah asra rohaho (Sirat Ibn Hasham sidan 139)

När det gäller böneriktningen kan vi igen konstatera att islams profet vände sitt ansikte mot Mekka som därmed blev den första böneriktningen för muslimer och var det även för andra stammar som levde där innan Mekkas erövring av islams profet Muhammad (se Sura Al-Baqarah, vers 143-144). I Koranen beskrivs den sanna bönens natur på följande sätt:

Rättfärdighet är inte att ni vänder era ansikten mot öst eller väst, utan [sann] rättfärdighet är i den som tror på Allah, den yttersta dagen, änglarna, boken och profeterna och ger av sina ägodelar, trots kärleken till dem, till släktingar, moder- och faderlösa, behövande, resande; de som ber [om hjälp] och för att friköpa slavar, och som upprätthåller bönen och ger allmosor; [de som] uppfyller sina löften när de har gett dem; och [de som] är tålmodiga i fattigdom och svårigheter och under strid. Dessa är de som varit sanna och det är dessa som är rättfärdiga. (Sura Al-Baqarah, vers 177)

Jesus förklarade också för en samarisk kvinna, från folket med vilka judarna på den tiden inte ens delade deras dryckeskärl, vad som skulle ge dem tillträde till gudstjänst i templet. Han sade till henne: ”Tro mig, kvinna, den tid kommer då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern” [hela mänsklighetens Gud]. Han tillade, att Gud är Ande och att ”alla sanna gudstillbedjare skall tillbe honom i ande och sanning”. Tillträdet är fritt och hindret är borttaget.

Må friden råda I era hjärtan och I er ande på de platser där ni bor.

 

Emmanuel Luther Ratiq, forskare, journalist  och författare
(Översättning: Göran Janzon)

1 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Håkan Galmen
Har läst en artikel införd som debattartikel, men vad debatteras i artikeln? Sen läser jag med förundran texten under bilden - det sägs att den visar Klagomuren och Al Aqsa-moskén i samma bild. Al Aqsa-moskén saknas på bilden. Bilden visar Klagomuren och Klippdomen.

 

Till minne