Det är angeläget att ett kristet opinionsorgan, Sändaren, engagerar sig i frågan om hur lågutbildade föräldrar bäst främjar sina barns utveckling.

Sändaren 45/2018 tipsar, med hjälp av ett ledarcitat i Hela Gotland, lågutbildade föräldrar att välja skola för sina barn. I Riksrevisionens nya studie, menar ledarskribenten, gynnas barn från lågutbildade familjer av det fria skolvalet, om än inte mycket så ändå.

Påståendet borde granskas närmare och ur flera synvinklar! Vad är barnens bästa? Hur påverkas samhället av det fria skolvalet? Hur resonerar kloka, ansvarskännande föräldrar vid valet av skola för sina barn? Och inte minst, hur ska kyrkan förhålla sig i denna fråga? Vilken inriktning är det rimligt att ha?

Arena Idé, religiöst och politiskt oberoende tankesmedja, har i dagarna lämnat en rapport ”Ett söndrat land – Skolval och segregation i Sverige”. Den belyser frågeställningarna. Rapporten är skriven av German Bender, ansvarig för utbildningspolitiska frågor på Arena Idé, och Per Kornhall, fristående skolexpert, lärare, undervisningsråd vid Skolverket och kommunal skolstrateg.

Bender och Kornhall utgår från vissa grundläggande frågeställningar. En av dessa är: är det gott att leva i ett segregerat samhälle? De hävdar att segregation är skadlig både för den enskilde och samhällsgemenskapen. Uttryckt i kyrkans lära och liv menar kyrkan också det. Där och då människor möts skapas förutsättningar för mera spänningsfria och omvårdande miljöer, där tillit och hopp växer, och därmed jämlikhet och människovärde.

I sin studie, som utförts i 30 mellanstora kommuner, visar Kornhall/Bender att i mer än hälften av dessa är skolvalet den starka segregerande drivkraften.

Kornhall menar dessutom att det inte går att öka jämlikheten ens för den kommun som vill göra det. Nyköping är exemplet. Där hade man stora segregationsproblem. Man lade då ner fyra högstadieskolor och bildade en enda. Detta vara år 2014. Men det som sedan hände var att svenskfödda elever med hög utbildningsbakgrund sökte sig bort från denna skola och började på nyöppnade fristående skolor. I dag är det ännu fler barn som går på skolor där de har kamrater med samma bakgrund som de själva. Den fria etableringsrätten tog loven av politikernas goda vilja.

Det system vi har uppmuntrar alltså föräldrar att göra egoistiska val, eller rationella val som Kornhall skriver. Han säger att många av dessa föräldrar ogillar systemet och känner dåligt samvete. De tycker inte att samhället ska se ut så här.

Jag ställer mig frågan: vill min kyrka ha ett jämställt samhälle, ser den att en jämställd skola är en förutsättning för det goda samhället? Ser min kyrka att detta främjas då barn med olika levnadsförhållanden lever och lär av varandra? Då kan kan vi visa respekt och vördnad för varandra! Ger min kyrka föräldrar och unga modet och viljan att välja bort egoismen till förmån för solidaritet i skolvalet?