Glädjande besked med bismak

Enligt regeringens nya förslag ska nu ensamkommande som sökt asyl senast 24 november 2015, som registrerades som barn vid sin ankomst och som tvingats vänta på besked mer än 15 månader, få ett förnyat tillfälligt uppehållstillstånd.

Detta uppehållstillstånd ska gälla i fyra år, under förutsättning att den asylsökande går på gymnasium eller motsvarande utbildning. Det kan alltså sägas vara en utvidgning av den så kallade gymnasielagen.

Exakt vilka, eller hur många, som berörs, är ännu oklart, men siffror på mellan 8000 och 9000 har nämnts,

Förslaget gäller även dem som redan bedömts inte ha skyddsskäl och därför fått ett utvisningsbeslut. Det gäller alltså också de som tros ha varit mer än 18 år när de kom till Sverige.  Alla de omstridda, och får man förmoda, kostsamma, åldersbedömningarna slängs i papperskorgen.

Detta är oerhört glädjande för alla de som våndats och längtat så länge efter en möjlighet att få stanna i Sverige.

De som från början varit ärliga om att de varit över 18 år, de som samarbetat med myndigheterna, de som inte gömt sig  och därmed skickats tillbaka, de får väl betraktas som losers. Lagen gäller bara dem som uppehåller sig i Sverige.

Det ger ganska konstiga signaler för framtiden. Det är humanitärt angeläget, ja, men man måste samtidigt konstatera att dessa generösa regler bara gäller vuxna,  eller nästan vuxna, män från Afghanistan utan asylskäl i lagens mening.

Det gäller exempelvis inte människor från Syrien som flytt undan gasattacker och fasansfulla förföljelser. De får tillfälliga uppehållstillstånd på tre år, om de har tur.  Räknas de som alternativ skyddsbehövande gäller tretton månader.

Det finns fler punkter som är konstiga i regeringsöverenskommelsen, som uppenbarligen drivits igenom av Miljöpartiet, som länge kämpat emot det  beslut om hårdare asyllagstiftning de själva varit med om att fatta.

Det blir ju de facto lärarna som i framtiden ska hålla desperata skolelevers framtida öden i sin hand. Möjligheten att få stanna ska nämligen vara beroende av ett godkänt gymnaisebetyg. Så det blir alltså lärarna som ska tvingas besluta om vilka liv de ska ödelägga med ett icke-godkänt betyg? Är det skolpersonalen som ska sköta den framtida asylpolitiken?

Och vidare: enligt förslaget ska den som sedan klarat sina gymnasiestudier få sex månaders ytterligare uppehållstillstånd för att söka jobb. Den som hittar ett någorlunda permanent jobb, oklart hur permanent, kan sedan äntligen få det efterlängtade uppehållstillståndet. Annars har allt varit förgäves.

Det är kanske inte helt otroligt att gissa att en svart arbetsmarknad, komplett med mutor hemliga överenskommelser och annat, uppstår.

Och de som inte klarar att få jobb på den tiden; ska de  utvisas då? Efter cirka sju år i Sverige? Eller ska de tvingas gå under jorden igen?

Vore det då inte bättre, och ärligare,  med en allmän amnesti som Vänsterpartiet vill?

Hur länge ska det fixas och trixas med människors liv? När ska den efterlängtade ordningen och redan i asylpolitiken genomföras?

Men vi ska komma ihåg att detta än så länge är ett förslag, som också innebär att den tillfälliga asyllagen nu blir kvar till sommaren 2019 och att lagen om egenboende Ebo, ska reformeras. Allt detta  ska bli klart att lägga fram för riksdagen till slutet av propositionstiden i mars.

Förmodligen kommer riksdagen att anta den, det är valår och det finns en stark opinion just för de ensamkommande afghanska ungdomarna, som hamnat i kläm i Sveriges hattiga asylpolitik,

Men vad händer fram till dess? Ska utvisningarna fortsätta hela våren tills en eventuell lag träder i kraft? Är det galet att tro att fler gömmer sig i väntan på bättre tider?

Eller kanske kan vi förvänta oss fler, lysande förslag?