Sverige är ett mångreligiöst land i förändring. Allt färre ber och tror på Gud. Men bara 30 procent av alla som definierar sig som tillhöriga ett samfund deltar i religiös verksamhet. Det finns också stora socio-ekonomiska skillnader mellan religiösa grupper.
36 procent av Sveriges befolkning uppger att de tror på Gud, jämfört med 47 procent 2009.
32 procent av befolkningen har någon gång under 2019 deltagit i någon form av gudstjänst eller ett religiöst möte, men bara fem procent deltar regelbundet.
34 procent har bett till Gud någon gång under 2019. Drygt hälften ber regelbundet. Det är alltså mer vanligt att be än att delta i en gudstjänst eller religiöst möte.
Det visar rapporten Ett mångreligiöst Sverige i förändring från Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, som delvis baseras på en SOM-undersökning med 6 000 deltagare.
58 procent mellan 16 och 85 år tillhör Svenska kyrkan. De religiösa minoriteterna utgör tillsammans tolv procent, varav 3,3 procent frikyrkliga och 2,5 procent tillhöriga islam.
Mest engagerad är den frikyrkliga gruppen där 78 procent ber regelbundet och 77 procent deltar i verksamheten. 27 procent av Svenska kyrkans medlemmar beskrivs som religiöst praktiserande. Inom den muslimska gruppen besökte 35 procent någon verksamhet, medan över 80 procent ber.
Migrationen har helt klart förändrat det religiösa landskapet. Enligt Pew Research Instiute har den muslimska gruppen i Sverige växt från 4,5 till 8 procent sedan 2010. Andelen muslimer utgör nästan en fjärdedel av den utrikesfödda befolkningen. Andelen kristna bland utrikesfödda ligger på 46 procent. Även inom den buddhistiska, judiska och hinduiska gruppen är en stor andel uppväxta utanför Sverige eller har föräldrar som inte är födda i Sverige.
Migrationen kan ibland förstärka identiteten men kan också försvaga religiositeten. Delvis handlar det om tillgång till ett organiserat religiöst liv men också att religiositeten inte längre är kopplad till hemlandets vardagsrutiner.
Undersökningen visar också ojämlikheter i socio-ekonomisk standard. Vissa minoritetsreligioner har lägre inkomster jämfört med befolkningen i stort. Det gäller framför allt den muslimska gruppen, där inkomstnivån delvis hänger ihop med diskriminering och särbehandling inom arbetslivet. Inkomster hos svenskkyrkliga, buddhister, hinduer, judar och de som svarat att de tillhör en annan religion skiljer sig däremot inte nämnvärt från genomsnittet.
Rapporten vänder sig i första hand till verksamma inom skolan, sjukvården, begravningsväsendet och integrationsverksamhet. En annan viktig målgrupp är kunskapsförmedlare som lärare, studieförbund och journalister.
– Vi hoppas att rapporten ska leda till att fördjupa en samtida debatt om religion som stundtals tycks bygga på en hel del lösa antaganden och överdrifter, säger rapportförfattarna Erika Willander och Max Stockman.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR