nyhet

Spioneriförslag oroar svenska medier

Chefredaktörerna för Dagens Nyheter, HD-Sydsvenskan, Expressen och Dagens industri skriver i ett gemensamt remissvar att förslagen innebär en "drastisk begränsning av tryck- och yttrandefriheten". Reglerna, skriver de, skulle hindra dem att rapportera om "uppgifter av stor betydelse för vår tid".

Inskränkningarna i meddelarskyddet riskerar att leda till en allt för stor försiktighet från uppgiftslämnare men också att journalisterna blir för försiktiga. Därmed kommer inte saker fram som borde göra det, skriver Sveriges radios vd Cilla Benkö i en kommentar till TT.

Ändra grundlagen

Men mot dem och SVT, Tidningsutgivarna och Journalistförbundet står en stor majoritet bestående av myndigheter med Säkerhetspolisen, Svea hovrätt och Försvarsmakten i spetsen. Men också Advokatsamfundet tillstyrker.

Majoriteten anser det helt befogat att ändra grundlagen samt att införa de två brotten utlandsspioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift i brottsbalken. En följd blir att de också blir tryck- och yttrandefrihetsbrott och att människors meddelarfrihet beskärs.

Försvarsmakten skriver i sitt remissvar att nya regler skulle ge ett större förtroende i länder som Sverige samarbetar med internationellt i uppdrag och insatser för fred och säkerhet.

På TT:s fråga om det finns en brist på förtroende för Sverige i dag svarar Försvarsmakten att det är ett antagande myndigheten gör.

”Ju mer lik Sveriges strafflagstiftning på detta område är andra länders egna strafflagstiftningar (dvs. kring skyddet av deras skyddsvärda uppgifter) desto mer villiga lär dessa länder vara att samverka med Sverige", skriver Försvarsmakten i en kommentar.

Täta hål

Förslagen striden står om kom förra hösten från utredningen om utlandsspioneri. Uppdraget den hade ar att lägga förslag som ska fylla de hål som enligt regeringens uppfattning finns i lagstiftningen om spioneri. Den anses inte täcka in om någon – journalister, tjänstemän, militärer eller andra – sprider hemliga uppgifter om till exempel internationella militära insatser som Sverige deltar i. Det är inte säkert att det kan anses hota Sveriges säkerhet, något som krävs för att det ska vara ett brott.

För fem år sedan kom en annan utredning med snarlika förslag, men den dåvarande regeringen gick inte vidare med dem. Majoriteten av remissinstanserna anser att den nya utredningen har rett ut problemen.

Journalistförbundet, Publicistklubben och myndigheten för press, radio och tv håller, i likhet med andra medieverksamma, inte med. Datainspektionen avstyrker också.

Sveriges Radio påpekar att personer som vill slå larm om missförhållanden i internationella samarbeten som Sverige deltar i kommer att löpa en stor risk om de lämnar uppgifter till medier. Och redaktioner kan vid misstanke om brott utsättas för hemlig avlyssning, något som kan röja grundlagsskyddet för uppgiftslämnare i helt andra ärenden än just de fall misstanken gäller.

TT