nyhet

Extremt tidiga stjärnor upptäckta

Studien, som publiceras i Nature, bygger på observationer från radioteleskopgruppen Alma och det optiska jätteteleskopet VLT i Chile.

I den avlägsna galaxen, med beteckningen MACS1149-JD1, upptäcktes ljus som härrör från joniserat syre. Ljuset skickades ut för 13,28 miljarder år sedan, en näst intill ofattbart lång tid och bara 500 miljoner år efter universums födelse i Big Bang.

Syret är ett bevis för förekomst av stjärnor eftersom syre inte fanns i universum innan de första stjärnorna tändes.

Tidiga stjärnor

Stjärnorna i galaxen är redan mogna, vilket visar att de började bildas vid ett tidigare stadium. Med hjälp av tidigare data kunde man räkna ut att de började bildas 250 miljoner år efter Big Bang.

Det är det tidigaste kända beviset för stjärnbildning i universum, säger Erik Zackrisson, docent vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studien.

Förutom syre upptäckte man små mängder av väte i galaxen. Det är de tidigaste kända förekomsterna av båda dessa grundämnen.

Till tidernas begynnelse

Så mycket längre tillbaka i tiden än så här är svårt att nå. Med James Webb-teleskopet, det nya rymdteleskopet som ska tas i bruk 2020, kommer man att kunna se bakåt till samma tidpunkt, cirka 200-250 miljoner efter Big Bang. Men sedan blir det för ljussvagt för den typen av observationer.

Nästa steg blir då det planerade radioteleskopet SKA (Square Kilometre Array).

Då kan vi studera vätgasen som stjärnorna bildades av. Med SKA kan man få fram en tredimensionell karta av vätgasen, och se hur bildandet av de första generationerna galaxer påverkade resten av universum, säger Zackrisson.

TT