Valåret 2006 sympatiserade 76 procent av frikyrkornas besökare med den borgerliga alliansen medan 24 procent sympatiserade med det rödgröna blocket, en differens på 52 procentenheter. Enligt nya data från Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet i Växjö har skillnaden mellan blocken ökat till 66 procentenheter.
Inför valet 2010 står den borgerliga alliansen mot de rödgröna i kampen om regeringsmakten. I väljarkåren som helhet kan det bli ett jämnt val mellan de båda blocken, även om den rödgröna sidan just nu har övertaget. Bland kyrkfolket är det annorlunda. Det framgår av olika frågeundersökningar av representativa urval av röstberättigade svenska medborgare. De väljare som enligt dessa undersökningar besöker gudstjänster och liknande minst en gång i månaden kallas i det följande för kyrkobesökare.
I tabellen intill redovisas partisympati 2006 och 2009 bland kyrkobesökare som går till Svenska kyrkan och frikyrkor samt bland konfessionslösa (inte medlem i samfund) som aldrig besöker religiösa möten. Antalet svarande är ganska få, varför resultaten kan vara osäkra. Det som styrker resultatens trovärdighet är att tidigare undersökningar presenterat liknande resultat som inte avviker nämnvärt från dem som redovisas här.

Flest borgerliga
Av tabellen framgår att de borgerliga partierna samlar en majoritet av kyrkobesökarna i såväl Svenska kyrkan som frikyrkorna 2006 och 2009. Bland dem som besöker frikyrkorna är dock skillnaderna mellan blocken betydligt större än bland dem som besöker Svenska kyrkan.
Bland frikyrkoväljarna samlar Kristdemokraterna en klar majoritet av rösterna. Kristdemokraternas dominans kan skifta mellan olika frikyrkosamfund, men allt tyder på att Kristdemokraterna är största parti oavsett frikyrkoväljarnas samfund. Men Kristdemokraternas allmänna tillbakagång i opinion märks även av bland frikyrkoväljarna. Mellan 2006 och 2009 har sympatierna för Kristdemokraterna minskat från 63 procent till 52 procent.

De andra borgerliga partiernas framgång i frikyrkoopinionen sedan 2006 väger dock upp Kristdemokraternas nedgång. Det innebär att alliansen ändå drygat ut sitt försprång till de rödgröna partierna. Jämfört med övriga väljare har Moderaterna svårt att vinna gehör bland frikyrkoväljarna. Vid ett studium av väljarstatis-
tiken sedan 1950-talet visar det sig att Moderaterna aldrig vunnit några nämnvärda framgångar bland frikyrkliga.
På den rödgröna sidan tycks endast Socialdemokraterna hålla kvar sin väljarandel bland frikyrkobesökarna. Men bara en tiondel av frikyrkoväljarna stödjer Socialdemokraterna, vilket är avsevärt lägre än bland övriga väljare.

Mindre skillnad
År 2006 sympatiserade 63 procent av dem som besökte Svenska kyrkans gudstjänster med den borgerliga alliansen medan 34 procent sympatiserade med det rödgröna blocket, en differens på 29 procentenheter. År 2009 har motsvarande skillnad minskat till 22 procentenheter. Bland dem som besöker Svenska kyrkan har Socialdemokraterna och till viss del Folkpartiet vunnit mark. Nästan alla andra partier har gått tillbaka. Även i Svenska kyrkan är Kristdemokraterna ovanligt stora, men partiet har inte alls samma framgång som i frikyrkorna. Moderaterna, och till viss del Centerpartiet, men framförallt Socialdemokraterna har betydligt större stöd bland dem som besöker Svenska kyrkan än bland frikyrkoväljarna.
I tabellens sista kolumner presenteras partisympatierna bland konfessionslösa som aldrig besöker religiösa möten. Majoriteten av dessa väljare — där de mest sekulariserade bör finnas — stödjer de rödgröna partierna, något som tycks ha förstärkts sedan 2006. Samtliga rödgröna partier har starkare stöd bland konfessionslösa än bland frikyrkliga väljare. Även Sverigedemokraterna har sitt starkaste stöd bland konfessionslösa, medan inga av de svarande frikyrkoväljarna sympatiserade med Sverigedemokraterna.
Frikyrkoväljarnas starka stöd för borgerliga partier skulle kunna misstänkas ha ett samband med klass utifrån antagandet att frikyrkliga väljare även tillhör medelklassen som röstar borgerligt. Vissa frikyrkosamfund organiserar dock en stor andel arbetare. Så även om klass beaktas tenderar frikyrkoväljarna att rösta borgerligt.

Det verkar därför som om frikyrkligt engagemang i sig ökar benägenheten att rösta borgerligt. Varför är det så?

Tre förklaringar
För det första finns det — och har alltid funnit — borgerliga partier som direkt vädjar till väljares kristna identitet. I Folkpartiets valmanifest från 1934 stod följande att läsa: ”Respekten för andliga, religiösa och etiska värden måste upprätthållas, så att den allvarliga livssyn, som hör till vårt folks värdefullaste arv, bevaras och vidgas.” Idag framstår Kristdemokraterna som det parti som starkast spelar på en kristen identitet.
För det andra har Socialdemokraterna och framförallt Vänsterpartiet ofta kritiserat religion. Detta har noterats och förstärkt bland många frikyrkliga ledare. Alltjämt formulerar socialistiska partier kritik mot olika former av kristet engagemang: kommunala bidrag till kristna ungdomsorganisationer och kritik av konfessionella friskolor är några exempel.

För det tredje har de partipolitiska konflikter som engagerar kristna väljare en mycket lång historia. Sedan 1800-talet har den frikyrkliga väljargruppen mobiliserats politiskt för religionsfrihet, rösträtt och mot sekularisering. Nya partier, som till exempel Miljöpartiet, måste då bryta upp gamla allianser mellan frikyrkoväljare och partier (i dagsläget är det Kristdemokraterna), något som är mycket svårt.
Detta kan vara tre förklaringar till varför de rödgrönas framgång i väljarkåren som helhet inte har någon återklang bland frikyrkliga väljare inför valen 2010. Bland frikyrkoväljarna dominerar alltjämt Krist-
demokraterna ackompanjerade av de andra borgerliga partierna.

MAGNUS HAGEVI¶