Kristenhetens uppdrag är att följa Jesus på kärlekens och självutgivelsens väg.
Tänk om Guds avsikt med Bibeln inte är att för alla tider binda människors tankar och handlingsmönster vid föreställningar och lagar som är präglade av den samtid i vilka de tillkom. Tänk om Guds avsikt med de heliga skrifterna istället är att ge oss ett vittnesbördsdokument om hur människor i skilda situationer och sammanhang uppfattade Gud och hans vilja. I så fall ska Bibeln inte läsas som en ordergivningslista, utan som en inspirationskälla till reflektion och tolkning.
Visst gör Bibelns författare anspråk på att tala Guds ord. Det vare mig fjärran, att ens antyda att de bara inbillade sig. Jag tror att Bibeln innehåller gudsuppenbarelse och att den är färgad av de olika författarnas gudsbild. Jag tror att uppenbarelsen genomgår en utveckling i skrifterna för att nå sin klarhets höjd i Jesus Kristus.
Allt vad en människa kan höra Gud säga och allt vad hon kan förmedla därav till andra, bär ofullkomlighetens prägel. Gud är så stor, så outgrundlig, att inget av det vi kan uppfatta och uttala om honom når hans nivå av sanning och klarhet. Endast Jesus Kristus var Ordet från Gud. Han inte endast hörde och talade Guds ord, Han var Ordet, det enda Gudsord som kunde bli kött, utan att därmed mista sin fullkomlighet.
Utifrån en sådan bibelsyn är det intressant att fråga: Vad har kyrkan för mandat, vad ska den utföra här i världen? Svaret är Kristusefterföljd. Uppdraget är att gestalta den korta befallningen som Jesus gav lärjungarna och andra: Följ mig! Efter att han gett den ordern, gick han i lydnad för Gud, Fadern, kärlekens och självutgivelsens väg. Kristenhetens uppdrag är att följa honom.
Det finns ett samband mellan den bibelsyn vi har och möjligheten att leva i den kallelse jag här sökt skissa. Att följa Jesus är att likt vattenströmmen leta upp det nedersta och där skapa förutsättning för liv, upprättelse, försoning och glädje.
Vi behöver en bibelsyn som inte försätter kyrkan i polemik till vetenskap och forskning, utan istället ger den möjlighet att se Guds skaparhand bakom de goda forskningsresultat som bidrar till att höja människors kunskap och livskvalitet.
Vi är alla medvetna om att våra moderna duktiga kirurger inte hämtat sin kunskap i Bibeln. Sådan kunskap finns inte mellan Bibelns pärmar. De som upptäckte att jorden inte var platt utan ett klot, gjorde inte den upptäckten genom bibelläsning. De som insåg att epileptiska anfall och mentalsjukdom inte var detsamma som besättelse av onda andar, fick inte den insikten genom bibelläsning. Bibeln visste inte något om orsakerna till dessa sjukdomar, men tolkade symtomen som yttringar av demoni.
Dessa tankar är inte bibelkritik. Däremot är det kritik av den bibelsyn som avkräver Bibeln att den skall behandla allt och ge svar på allt. Det gör den inte och därför bör den läsas med en helt annan förväntan. Tänk om denna annorlunda och realistiska förväntan finge öppna oss för den Guds goda kraft som gör människor till livräddare, alltså samspelta med Jesus Kristus, vår Frälsare och herre. Inte till aggressiva och onödiga livvakter åt Gud.
Gunnar Götborg
Pastor i SMK