Vilken effekt får 32 000 namnunderskrifter?

Juluppropet kan ha effekt för debatten, men knappast för svensk flyktingpolitik på lång sikt. Det menar statsvetarprofessorn Magnus Hagevi som inte tror på någon förändring av svensk flyktingpolitik – även om det blir ett regeringsskifte.

Kyrkornas Julupprop har fått stor medial uppmärksamhet. I måndags hade 32 000 skrivit under. Framför allt har ärkebiskop Antje Jackelén varit en flitig gäst i tv-soffor och i debatter. Hon, och andra kyrkliga företrädare, har svarat på frågor om de vill riva upp de striktare reglerna för anhöriginvandring och om kyrkan verkligen ska blanda sig i migrationspolitiken?

– Att verka i det stilla har sin tid och att höja rösten har sin tid. Nu vill vi ge röst åt den indignation och oro som finns i våra församlingar. Kyrkorna har tagit ställning utifrån vår kristna övertygelse som vi menar måste få konsekvenser, men vi blir inte partipolitiska, säger ärkebiskopen.

Formuleringarna i Juluppropet återspeglar den allmänna hållningen som kyrkorna kunnat enas om. Däremot finns inga förslag på hur kyrkornas kravlista ska finansieras.

– Man kan ha kritik mot att kyrkorna inte talar om hur en alternativ flyktingpolitik ska finansieras. Det gör att de riskerar att inte bli tagna på allvar. Samtidigt är det en skillnad på att vara politiskt parti med ett heltäckande program och att vara lobby-ister som vill peka på missförhållanden, säger Magnus Hagevi.

Han tror att det skulle bli betydligt svårare att samla in namnunderskrifter om kyrkorna hade varit mer precisa i sina krav.

2005 års Påskupprop, som organiserades av kyrkorna och ett stort antal organisationer, samlade in 160 000 namn för en generösare flyktingpolitik. Uppropet fick ett brett stöd i samhället vilket ledde till att asylpolitiken förändrades. Magnus Hagevi tror inte att Juluppropet kommer att få samma inflytande.

– Situationen ser helt annorlunda ut i dag. Det måste bli en annan flyktingpolitik om det kommer 160 000 asylsökande under ett år, som det gjorde 2015, jämfört med 30 000 som kom 2005.

– Dessutom har vi en politisk situation där Sverigedemokraternas politik stöds av omkring en femtedel av väljarna. De övriga partierna är rädda för att förlora ännu fler väljare till SD.

Även om Magnus Hagevi inte har stor tilltro till att Juluppropet kommer att ha någon avgörande reell inverkan på svensk flyktingpolitik på lång sikt, så är det inte oviktig, menar han.

– Uppropet kan bredda åsiktskorridoren. Under lång tid har den offentliga debatten handlat om en mer restriktiv flyktingpolitik. Nu hörs andra röster i debatten. Det är egentligen bara Centerpartiet av de politiska partierna som varit tydlig med en generösare hållning. Jag tror att de kan känna ett positivt stöd från kyrkorna.

Centerns partiledare, Annie Lööf, var först ut av partiledarna att stödja Juluppropet. Hon säger att hon vill ha ordning och reda i migrationspolitiken, men ställer sig samtidigt bakom kyrkornas krav på medmänsklighet och rättigheten för barn att återförenas med sina föräldrar.

Moderaterna har gjort en politisk U-sväng sedan Fredrik Reinfeldts tal om öppna hjärtan och en generösare flyktingpolitik. Nu är Moderaterna tillbaka till den politik som man tidigare förde. Därför kommer det heller inte att bli någon större skillnad i flyktingpolitiken om det blir ett regeringsskifte i nästa val. De övriga borgerliga partierna kommer inte  att kunna övertala Moderaterna, menar Magnus Hagevi.

Ett av kraven i Juluppropet är att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro. Hagevi är dock förvånad över att kyrkorna inte tydligare betonar den akuta situation som många ensamkommande ungdomar upplever.

– I min egen hemförsamling, Equmeniakyrkan i Växjö, är det den situationen som upprör mest. Människor vi har i vår verksamhet riskerar att få åka ut ur landet när som helst, säger han.

 

 

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Thorsten Schütte
"Däremot finns inga förslag på hur kyrkornas kravlista ska finansieras." Jag tycker det samhällsekonomiskt minst skadliga sätt för finansieringen är att fasa ut ränteavdragen.

 

Till minne