Runt hela jorden firas varje år Världsböndagen med en gemensam gudstjänst den första fredagen i mars. I Sverige firas gudstjänsten från Haparanda till Ystad. – Årets tema är rättvisa, aktuellt på många sätt i hela världen, säger Ragni Lantz, ordförande i böndagskommittén i Sverige.
Risgryn, tyger i starka färger och röster från kvinnor som söker ekonomisk rättvisa – det är en del av årets Världsböndag när Filippinerna 3 mars står som skrivarland och ansvarig för gudstjänsten. Temat är ”Har jag varit orättvis mot er?”.
Världsböndagens rötter går tillbaka ända till 1880-talets USA. Sverige har varit delaktigt i den ekumeniska gudstjänsten sedan 1931, och i år firas den på 250-300 platser runt om i landet. Kollekten som samlas in går främst till stipendier för unga kvinnors yrkesutbildning i utvecklingsländer. Världsböndagen som till en början var Kvinnornas internationella böndag, har i dag givits en vidare betydelse. Men de senaste decennierna har satsningen ändå fortsatt att engagera nya kvinnogrupper runt om i världen.
– Den är en viktig mötesplats för kvinnor i världen och i Sverige. Man samlas och gör någonting konkret tillsammans, säger Ragni Lantz, ordförande i böndagskommittén i Sverige.
När Världsböndagen startade var det enda chansen för kvinnor att forma sin egen gudstjänst och genomföra den.
– På många ställen i världen är det fortfarande så att kvinnor inte är ledare i kyrkan. Världsböndagen är absolut inte oproblematisk överallt. Men i många länder har det blivit bättre med utvecklingen som skett under de senaste 50-60 åren. Det här har varit kvinnornas gemensamma satsning, säger Ragni Lantz.
Den 3 mars samlas ortodoxa, protestanter och katoliker med samma mål i sikte. Men allt går inte som på räls. I Sverige har världsböndagen de senaste åren minskat i omfattning, orsaken är bland annat det minskade antalet församlingar.
– Tyvärr ser vi en negativ trend. Det är inte lika mycket deltagande kyrkor nu som för fem år sedan. Svenska kyrkan har slagit samman pastorat och många frikyrkoförsamlingar har upplösts, säger Ragni Lantz.
En annan orsak till minskat deltagande kan bero på gudstjänstens tidsplacering.
– Den är alltid dagtid på en fredag. På vissa platser i Sverige har man också en frukost på lördagen. Det kan ju vara ett steg i rätt riktning att se över detta, säger Ragni Lantz.
Till följd av det minskade antalet gudstjänster blir också mängden insamlade pengar till utbildningstipender lidande. Den stora utmaningen i Sverige är att lyckas sprida budskapet om Världsböndagen. Varje år skickas information ut till cirka 700 mailadresser, information som också kan laddas ned via hemsidan. I fokus ligger att få fler unga människor att upptäcka satsningen.
– Det är många äldre som under en lång tid varit väldigt engagerade. Det är en generationsfråga, säger Ragni Lantz.
För att i framtiden lyckas attrahera de unga ska Ragni Lantz, som är internationell representant för Sverige, i år besöka det internationella mötet i Brasilien tillsammans med en 27-årig delegat.
– Det känns bra att få in unga människor i processen.
VÄRLDSBÖNDAGEN
Firas första fredagen i mars varje år med gudstjänster kring ett gemensamt tema – i Sverige på cirka 250-300 platser. Böndagen administreras av Böndagskommittén inom Sveriges ekumeniska kvinnoråd i nära samarbete med den internationella World Day of Prayer.
Den svenska kollekten går till stipendier för unga kvinnors yrkesutbildning i utvecklingsländer samt utbildningsprojekt.
Böner beds på mer än 1000 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR