Var fjärde ung i Sävsjö kyrkligt aktiv

Medan till exempel idrottsrörelsen backar med något undantag, har kyrkor och andra samfund lyckats väl med att samla ungdomar, berättar forskningsledare Ulf Blomdahl.

– Det är det mest överraskande undersökningen, och en verklig framgång för kyrkorna!

Elva kommuner ingår i undersökningen. Högst ligger två i det klassiska bibelbältet – Jönköping och Sävsjö. I Sävsjö kommun deltar över en fjärdedel av ungdomarna i någon form av religiöst ordnad sverksamhet varje månad.

Det märks i Vrigstad Missionskyrka – en av flera frikyrkor i Sävsjö kommun, men den enda inom Equmeniakyrkan:

– Runt 50 barn och ungdomar kommer till oss varje vecka, berättar Christine Frej, ungdomsledare i kyrkan.

Församlingen bjuder på en rad aktiviteter: scouting, cellgrupp och konfirmation. Och varje fredag kväll har man ungdomssamling. På våren håller man till i den egna kyrkan, om höstarna är man hos Vrigstad pingstkyrka som missionskyrkan samarrangerar med. Det är ”allt från spel, chill, till bowling och bad någonstans i Smålands skogar” som verksamheten presenteras på hemsidan. Kvällarna avslutas med mat, lovsång och andakt. Men de som vill kan vara kvar och spela pingis eller göra något annat – ibland in på småtimmarna. Omkring 20 ungdomar brukar dyka upp varje fredagskväll.

– Det är viktigt att ha kul, konstaterar Christine.

Kan då inte en förklaring vara att det inte finns så mycket att göra som ung i Vrigstad?

Christine Frej håller med om att det kan spela in, men säger samtidigt att man inte ligger på ungdomarna:

– De som vill kommer!

Flertalet av de som kommer är troende. Men inte alla. Uppåt ett tiotal har inte någon förankring i församlingen genom sin familj, uppskattar Christine.

Det här ser Ulf Blomdahl som en viktig förklaring till att samfunden klarat sig bra i konkurrensen om ungdomars engagemang:

– Man har lyckats med att hålla sin verksamhet öppen och välkomnande för alla. På så sätt lockas även ungdomar utan en gudstro med sig hemifrån.

Det här kallar Ulf Blomdahl ”krafter framifrån”. Ett annat ord för hur samfunden idag organiserar sin verksamhet. Det märks i den ganska sekulära kommunen Täby, som ligger trea på listan med nästan var tionde ungdom kyrkligt aktiv (i Svenska kyrkan). Man bedriver en verksamhet som når ut. Till skillnad från idrottsrörelsen, som alltså tappat ungdomar under årens lopp. Det gjorde även samfunden i viss mån tidigare – men nu har trenden både planat ut och vänt uppåt, enligt Blomdahl.

– Vi ser ingen fortsatt minskning, tvärtom ökar de religiösa ungdomsaktiviteterna på flera ställen. 

Men minst lika viktig som att verksamheten är öppen och tilltalande för många, är ”krafter bakifrån”. Alltså den religiösa traditionen; hur starka samfunden är och har varit. Vilket av naturliga skäl både skapar kontaktytor och styrka att ordna mycket verksamhet. Något som slår igenom i ”fromma” kommuner som Sävsjö och Jönköping (båda i Sveriges överlägset mest religiösa län). Men också – fast i motsatt riktning – i Helsingborg i Skåne län som ligger längst ned på listan. 

Stannar då ungdomarna kvar i kyrkan? Det är knepigare att svara på. Och inte undersökt av Ung livsstil.

– Vissa gör det…

Säger Christine Frej i Vrigstad Missionskyrka.