”Svordomar i TV är språklig miljöförstöring”

Tillsammans med pastorskollegan Anders Duveskog i Nybro Fria församling skriver Sivert Hugosson i sitt upprop att ett bra språk är en viktig grund för barns utveckling och fostran och är dessutom en trivselfaktor mellan vuxna.

– Det är många i våra församlingar som reagerat på att det blivit allt vanligare med svordomar och könsord i radio och tv. Vi tror att det gör något med samhällsklimatet och kände att det var dags att reagera, säger han.

Brevet till SVT och SR har väckt stor uppmärksamhet. Sivert Hugosson och Anders Duveskog har både inbjudits till tv-soffor och blivit intervjuade i dags- och kvällspress.

– Hittills har vi inte fått en enda kritisk kommentar, men det kanske kommer. Det känns ändå som att många tycker som vi, men att man inte orkat göra något åt det.

Droppen för de båda brevskrivarna blev när de amerikanska gästerna i det populära tv-programmet ”Allt för Sverige” fick en lektion i svenska svordomar. De har också reagerat på en reklamfilm där en liten flicka svär.

– Vi ser det som en språklig miljöförstöring. Språkbruket i sociala medier, som är svårare att kontrollera, har blivit så grovt och kränkande att massmedia borde ta sitt ansvar och vara ett gott föredöme, säger Sivert Hugosson.

SVT har på sin webb kommenterat svordomar i tv och säger att det inte är förbjudet att svära i radio och tv, men alla medarbetare uppmanas att vara återhållsamma med svordomar. Språkbruket hos gäster vill man däremot inte regissera. SVT konstaterar också att lyssnare och tittare drar gränsen på olika ställen för vad som är motiverat eller omotiverat att säga i radio och tv.

Generellt har svärandet i samhället ökat under senare år. Många uppfattar inte vissa ord som svordomar, utan ser dem mer som förstärkningsord, säger Ulla Stroh Wollin, professor i nordiska språk som forskat på hur bruket av svordomar förändrats sedan 1800-talet.

Svordomar har ändrat karaktär de senaste åren. Tidigare i historien då kyrkan var viktigare än den är i dag, använda man religiösa svordomar för att provocera. De finns fortfarande kvar i språkbruket men anses inte lika grova. Nu hör vi istället svordomar som har med kön och sexualitet att göra.

Ulla Stroh Wollin tror att det behövs en mer genomgripande moralisering av samhället för att språkbruket ska ändras. Men hon utesluter inte en motreaktion likt den under den viktorianska perioden på 1800-talet då hela samhället blev prydare.

Sivert Hugosson hoppas och tror att en förändring är möjligt, om tillräckligt många engagerar sig. Själv vill han göra allt för att skapa opinion – framför allt för barn och ungdomars skull.

– Det är svårt för lärarna i skolan att få barn och ungdomar att använda ett vårdat språk om de hela tiden matas med svordomar i media, säger han.