Statligt stöd trots demokratiska brister

Statsbidrag som går till ideella organisationer från MUCF utnyttjas sällan felaktigt. Men det sker ändå så pass ofta att allmänhetens förtroende rubbas – därför måste kontrollen skärpas.
Det skriver Statskontoret i en rapport som släpptes förra veckan.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelade drygt 600 miljoner kronor till kommuner och cirka 400 organisationer i den civila sektorn, bland annat religiösa organisationer och ungdomsorganisationer.

Under perioden februari-augusti i år ifrågasattes bidrag till cirka femton stycken eller 3-5 procent av organisationerna. I de flesta fall handlar det om att mottagarna inte anses uppfylla de demokratikrav som ställs för att vara berättigade till bidrag, eller att verksamheten inte har bedrivits seriöst.

Det finns också drygt femton andra fall från flera års verksamhet där MUCF har ärenden hos inkasso eller har återkrävt bidrag efter att organisationer har granskats. Det beror på att MUCF har bedömt att organisationen inte har följt kraven.

En konsekvens av de ifrågasatta besluten, överklaganden och egna översyner är att kostnaderna för bidragsarbetet har ökat, med 40 procent mellan 2015 och 2016, skriver Statskontoret.

Därför föreslår Statskontoret att MUCF bland annat bör lägga mer resurser på att besöka föreningar och deras projekt på plats och skaffa sig bättre kunskaper om religiösa och politiska miljöer.

För att stärka MUCF:s fömåga att fatta svåra beslut utifrån demokratikriteriet föreslår Statskontoret också att det inrättas ett särskilt råd eller nämnd som kan bistå MUCF.

 

 

Cecilia Jaensson Wallander

Kommentera

FLER NYHETER

Topplistan