Präster skiljer sig från mängden

Präster i Svenska kyrkan skiljer sig i större utsträckning än svensken i allmänhet. Frikyrkopastorer däremot håller ihop i sina äktenskap, även om skilsmässorna ökat även bland dem.

Det är Kyrkans Tidning som via Statistiska centralbyrån tagit fram skilsmässostatistik som visar utvecklingen mellan åren 2001 och 2013. 2001 var 2 642 anställda präster gifta, medan 313 var skilda. 2013 hade antalet skilda präster ökat till 442 och innebär att 13 procent av prästerna var skilda. För befolkningen i helhet var siffran 10,4 procent. 

Samma statistik för frikyrkopastorer visar att 981 pastorer var gifta 2001, och 20 skilda. 2013 hade antalet gifta pastorer ökat till 999 och antalet skilda till 32. I procent innebär det att andelen skilda har ökat från 1,7 procent till 2,9. Men skilsmässorna har planat ut bland frikyrkopastorerna, och mellan 2012 och 2013 skedde en, i det visserligen begränsade sammanhanget, betydande minskning. 

Att präster i Svenska kyrkan skiljer sig i högre grad än många andra yrkesgrupper tror Per-Ingvar Hamrin på Kyrkans familjerådgivning i Härnösand beror på flera orsaker där några är kopplade till arbetet, till exempel långa och flytande arbetsdagar och hög arbetsbelastning. Tystnadsplikten kan också spela in. 

— Tystnadsplikten ställer höga krav och det är inte så enkelt att dela sin yrkesvärld med sin respektive. Man arbetar mycket tätt tillsammans på jobbet med den följden att man har mer gemensamt med en kollega än med sin partner, säger han till Kyrkans Tidning.

 

– Ja, det är inga enkla frågor, säger Rune W Dahlén, teologie doktor och högskole-

lektor som dessutom är kontaktlärare för kyrkans pastors-

kandidater. 

— Som så mycket annat handlar det om bibelsyn. Det finns de som tycker annorlunda, men jag tror inte skilsmässor bland pastorer är något problem för det stora flertalet i Equmeniakyrkan. 

Men skilsmässor måste  tas på djupt allvar och människor i kris mötas med respekt, understryker han. 

— Skulle en pastor, rent teoretiskt, för jag har aldrig varit med om det, se slarvigt på sin skilsmässa, då blir det svårt. Men för den som våndas över sitt nederlag, för det är det ju, ja, då är det också otroligt viktigt att kyrkan och församlingen förmedlar att det finns nåd. 

Möjligheten till nåd, den måste uttryckas i alla situationer, där människor misslyckas eller går vilse,  säger Rune W Dahlén. 

— Det är oerhört viktigt att församling och kyrka ser nödvändigheten av att personen ifråga får bearbeta det som hänt. Det behöver man ju göra vid alla stor förluster, inte bara skilsmässor. 

Då måste det finnas en medarbetarsjälavård som fungerar, säger Rune W Dahlén och berättar att så fungerar det också på THS, där det då och då inträffar att någon av pastorskandidaterna står inför en skilsmässa.  

— Där ser vi verkligen nödvändigheten av att man får bearbeta det. Vi har 15 vanliga medarbetarsamtal under utbildningen, men vid behov sätter vi också in krissamtal. Och det fungerar väl.

Samtidigt vill Rune W Dahlén också vända på den gängse bilden. 

— Gud använder sig av misslyckanden och tillkortakommanden. Det är förunderligt, men det fungerar faktiskt så. Det är som om det svåra vrids ur fiendens händer. Och den hjälpen finns för oss alla. Det kallas nåd.

— Dessutom tror jag bara det är bra om en pastor inte alltid upplevs perfekt. I så fall kanske man inte vågar gå till honom eller henne. Men en själasörjare som själv har misslyckats kan förstå. 

Han tror dock inte att ett mer tillåtande samhälle har någon särskild effekt på skilsmässostatistiken i just frikyrkan, som det ibland antyds från olika håll.

— Nej, då tror jag nog mer det handlar om en allmän trend. Och det senaste året har ju siffrorna för pastorer gått ned, precis som de gjort för befolkningen i stort. 

Det faktum att pastorer skiljer sig i väsentligt lägre utsträckning än präster i Svenska kyrkan och svensken i allmänhet önskar Rune W Dahlén beror på att det i frikyrkliga sammanhang ges mer tillfällen till föreläsningar, samtal och bearbetningar av olika slag.

— I viss mån är det säkert så. Men mycket mer skulle kunna göras. Och då menar jag inte bara om äktenskap utan om livet i allmänhet och kriser i synnerhet. Samtal om barnuppfostran, tonårsproblematik, relationer och krav inom arbetslivet och hur vi räcker till i olika faser av livet. Allt detta som också påverkar våra äktenskap i stor utsträckning.

Rune W Dahlén funderar också om det kan vara så att församlingen ibland kan fungera som en avlastning för äktenskapet.

— Det blir en större familj som gör att makar kanske inte alltid behöver kräva eller förvänta så mycket av varandra. Men säkert finns också ett grupptryck som gör att man inte vänsterprasslar riktigt lika ofta och som gör att man inte lika ofta vågar bryta upp. Kanske inte ens när det gått så långt att en skilsmässa är det enda vettiga, hur tragiskt det än är.

 

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

 

Till minne