Nyhet

Ökade gåvor trots slopad avdragsrätt

Den första januari i fjol avskaffades möjligheten till skatteavdrag för gåvor. Men det totala givandet minskade inte. Tvärtom. – Det verkar inte som människor saknar avdragsrätten. Det var inte motivet till att ge, folk vill stötta något som de känner är viktigt, säger Helena Lind, insamlings- och kommunikationschef vid Diakonia.

Totalt samlades hela 8,7 miljarder in till olika organisationer i fjol i Sverige. En ökning med nio procent, enligt siffror, som dock fortfarande är preliminära, från Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII.

För Diakonias del har direkta gåvor från privatpersoner varit ganska konstant mellan 2011 och 2016 – alltså före, under och efter tiden med avdragsrätt. Man har fått in mellan 15 och 19 miljoner om året på det sättet. Särskilda katastrofinsamlingar och enstaka donationer påverkar siffrorna år från år.

– För oss hade avdragsrätten, så som den kom att utformas, försumbar inverkan på insamlingen. Vi fick bara en handfull frågor när den slopades, kommenterar Lind.

Faktum är att svenskarnas givmildhet har ökat år från år.

– Sedan tsunamikatastrofen har det totala givandet aldrig gått ned, säger Helena Lind.

Det som påverkar är just dramatiska och akuta händelser. Flyktingkrisen hösten 2015 innebar en mobilisering. Och är en förklaring till att givandet fortsatte att öka året efter. Just nu påverkar hungerkatastrofen i flera östafrikanska länder. Att hjälporganisationerna blivit bättre på att berätta vad pengarna går till – inte minst via sociala medier – har också spelat roll.

Nu kan det ju vara så att det skulle ha kommit in ännu mer pengar om avdragsrätten funnits kvar. Charlotte Rydh som är generalsekreterare hos FRII tror det:

– Vi beräknade att borttagandet innebar att organisationerna gick miste om 250 miljoner kronor per år i ökat givande, säger hon.

Befintliga givare valde att ge lite mer för att komma upp i avdragsnivå och nya givare la sig på en något högre nivå än vad det annars skulle gjort.

Charlotte Rydh kommer med ett annat påpekande också:

– I absoluta tal ökar ju givandet. Däremot ökar det inte i samma takt som den disponibla inkomsten har gjort.

Det var Kristdemokraterna som politiskt lanserade avdragsrättsidén.

– Hamnar vi i regeringsställning igen kommer vi att driva frågan mycket hårt, säger Jakob Forssmed, vice partiledare och ekonomisk-politisk talesman i KD.

De andra allianspartierna gjorde väl inte vågen direkt för idén, men möjligheten fungerade och blev en injektion för många organisationer.

Hur då förklara att givandet ändå ökade när avdragsrätten försvann?

– Det finns en stark kultur att ge i Sverige, svarar Jakob Fors-smed som – liksom Diakonia och FRII – också pekar på flyktingströmmarna i förrfjol som en förklaring.

Kanske har också givarna legat kvar på den högre gåvonivå som man valde med avdragsrätt, även efter att möjligheten avskaffades, funderar Forssmed.

FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, är tydligt för skattereduktionen för gåvor.

– Vi hade gärna sett en fortsättning och framför allt en utvidgning, säger Charlotte Rydh.

– Även om vi hade synpunkter på det system som infördes och de nivåer som var aktuella, var vi eftersom det gav möjligheter till både lärdomar och en vidareutveckling. Det blev tyvärr inte så nu.

Nej, FRII hade många synpunkter:

Beloppsgränserna var för låga; för framförallt de mindre organisationerna var det för mycket administration och kostnader för till exempel kontrolluppgifter; fler typer av organisationer borde omfattats av systemet och även företag borde kunna få göra avdrag, inte endast privatpersoner, menade man.

Diakonia instämmer i kritiken mot hur avdragsrätten kom att utformas, men intar annars en mer neutral hållning.

– Jag tror att avdragsrätten hade ett uppmuntrande symbolvärde. Någon principiell åsikt för eller emot har vi dock inte. säger Helena Lind.

Om KD får som man vill förbättras avdragsmöjligheten jämfört med hur den var tidigare. Partiet vill fördubbla avdragsrätten och dessutom ta bort de avgifter som organisationerna var tvungna att betala till Skatteverket. Precis som FRII tycker man också att fler typer av organisationer borde omfattas.

– Dessutom utreder vi gärna om även företag skall få göra avdrag, säger Jakob Forssmed.

Erik Lindfelt

 

  • 1 Kommentar

  • Lägg till ny kommentar
  • Thorsten Schütte

    Kan man inte utforma avdragen ungefär som kyrkoavgiften? Så att man kan ge en eller flera månadsgåvor av sammanlagt max 1% av bruttoinkomsten till en godkänd organisation? Enklare än den förra ganska krångliga lösningen.