Nytt klimatavtal på gång i Paris

- Det är inte helt avgörande vad som står i avtalet. Det avgörande är att vi fortsätter processen, säger Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet och på plats i Paris för att bevaka mötet.

Även Naturskyddsföreningens (SNF) generalsekreterare Svante Axelsson är delvis inne på den linjen.

- Avtalet blir otillräckligt men det visste vi. Vi har successivt vant oss vid ett dåligt läge, och att det blir ett avtal kan ändå räknas som en framgång. Det är en viktig signal.

Fast några krav finns från SNF:s sida för att man ska kunna klassificera avtalet som "bra": att gränsen för kommande temperaturhöjningar sätts vid 1,5 grader, att översynen av ländernas klimatåtaganden startar redan före 2020, inte 2023 eller 2024 som nu föreslås.

Alla bedömare slår också fast att det är helt avgörande att finansieringen av klimatbiståndet till u-länderna löses.

Sveriges miljö- och klimatminister Åsa Romson är optimistisk, trots den kritik som riktades mot det nya utkastet.

- Det var oväntat konstruktivt och en ganska jämnt fördelad kritik.

Bland dem som var kritiska fanns EU, som ville få ett mer ambitiöst avtal som klarar klimatutmaningen.

Mötets ordförande, Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius, sade sent på onsdagen att han siktade på att lägga fram ett nytt avtalsutkast under torsdag eftermiddag. Men under natten har förhandlingar hållits och det är oklart vad dessa har resulterat i.

Fast det som i grunden avgör klimatfrågan, enligt bedömarna, är inte FN:s klimatmöten, utan sådana faktorer som priset på den alternativa energin.

- Solcellsrevolutionen är viktigare än något annat, säger Linnér.

Svante Axelsson framhåller också teknikutvecklingen, och det faktum att växthusgasutsläppen redan kan ha nått sin topp enligt de senaste rönen.

- Man ska inte förstora upp avtalets betydelse. Viktigast är solenergins expansion, och de stora investeringar som nu görs i alternativ energi.

Roland Johansson/TT