Religionsfrågor kopplas allt mer till migration och flyktinginvandring i den politiska debatten, anser Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg. Samtidigt konstaterade hon att mer än hälften av svenskarna fortfarande anser att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Uppgifterna kommer från Som-institutets studie 2017.
– Synen på flyktinginvandringen är mer negativ sedan 2016 och har stabiliserats på en högre nivå sedan den stora flyktingströmmen 2015, säger Marie Demker.
Hon har en av de medverkande vid SOM-institutets stora seminarium på onsdagen i Göteborg. Hennes presentation handlade om synen på flyktinginvandring, religion och religionsfrihet.
– En paradox är att den grupp som tycker att invandringen är hotande mot svensk kultur tycker också att religionsfriheten är hotad i Sverige. Men den gruppen är också den grupp som i lägst utsträcknings stöder invandrares religionsfrihet, säger hon.
För drygt två år sedan, i Som-undersökningen som gjordes på hösten 2015, var andelen svenskar som ville ta emot färre flyktingar 40 procent. Men i studien 2016 hade läget förändrats drastiskt. 52 procent ville ta emot färre flyktingar.
Den bilden kvarstår i enkäten som gjordes nu i höstas. 53 procent av de svarande tyckte om förslaget att ta emot färre flyktingar, medan 23 procent var emot.Därmed ligger den restriktiva hållningen till flyktingar nu stilla på en relativt hög nivå i Som-undersökningarna, ungefär densamma som i mitten av 1990-talet.Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser att förändringen i opinionen från 2015 framförallt beror på den väsentligt stramare flyktingpolitik som regeringen införde sent samma år.- Det grundläggande är policyförändringen, säger hon.
- Som människor är vi känsliga för den typen av signaler. Om man har förtroende för det politiska systemet, och systemet signalerar att "det här klarar vi inte, det här är för mycket", då har man en tendens att justera sin uppfattning.
Enligt Demker finns många tidigare exempel i forskningen på att en förändrad politik lett till motsvarande svängning i opinionen, och nämner inställningen till homosexuellas rättigheter som en sådan fråga.
- Man kan se det som ett slags stöd för beslut som tas i systemet, säger hon.
- Sedan kan man självklart inte, särskilt inte på kommunal nivå, bortse från de väldigt stora problem som uppstod när det kom så många människor på en gång, framhåller Demker och syftar på flyktingströmmen till Sverige 2015.
Frågor om invandring och integration är fortfarande det område som flest svarande i Som-undersökningen nämner som ett av de viktigaste samhällsproblemen.
Tvåa är sjukvården, trea är skola och utbildning.
Dessa tre områden står i en klass för sig. Fyra på listan är lag och ordning, som ryckt upp från 12 till att nämnas av 17 procent.
Lennart Lundberg
Micke Larsson/TT
Fakta: Viktiga samhällsfrågor
Andel av de svarande som spontant nämnt olika frågor eller samhällsproblem som viktigast i Som-undersökningen 2017.
De tio oftast nämnda (andelen 2016 inom parentes):
Invandring/integration 43 (45)
Sjukvård 37 (29)
Skola/utbildning 30 (34)
Lag och ordning 17 (12)
Sociala frågor 15 (12)
Äldrefrågor 14 (14)
Miljö/energi 10 (9)
Arbetsmarknad 9 (13)
Bostadsfrågor 5 (6)
Demokrati/rättigheter 5 (3)
Under rubriken "sociala frågor" har man placerat vissa ämnen som inte hört hemma någon annanstans, exempelvis tiggeri.
Källa: Som-institutet vid Göteborgs universite
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Min uppfattning är att det är få som är emot verkliga flyktingar, men det är inte dessa vi ser, utan stora grupper människor som söker en bättre framtid (vilket i sig inte är fel), men sådana beslut ska fattas av folket, inte av några få outbildade liberalister.