I nordöstra Kongo är Malaria-situationen kritisk, men enligt en färsk TT-artikel påstås det att hela Kongo är starkt drabbat av sjukdomen. – Det var ju slarvigt gjort av TT, men inte ett faktafel, säger Sonja Leister, press-ekreterare och informatör för Läkare utan gränser.
”Malariasituationen i Kongo-Kinshasa är helt utom kontroll och föräldrar tvingas låta sina barn dö eftersom man inte har råd med nödvändig sjukvård” skriver nyhetsbyrån TT 9 juni. Nyheten sprider sig snart i diverse svenska tidningar. Men stämmer det verkligen? Thorkild Tylleskär, professor i Bergen, har precis varit på besök i Kongo Kinshasa där han undervisat på School of Public Health. Han kritiserar de uppgifter som spridits i media. Han säger att man utgått från en situation i ett begränsat område i DR Kongo. – Det är uppenbart att situationen som beskrivs gäller ett litet område och inte hela landet.
Sonja Leister, pressekreterare och informatör för Läkare utan gränser, menar att TT hittade informationen om malariasituationen i Kongo-Kinshasa genom den internationell nyhetsbyrån Reuters. Den ursprungliga texten beskriver tydligt var epedemin drabbar befolkningen i Kongo-Kinshasa, nämligen i nordöstra provinsen Haut-Uele. Där har Medecins Sans Frontieres (MSF) behandlat 45 000 malariapatienter, varav barn under 13 år utgjort 80 procent. TT:s text däremot beskriver hela Kongo som utsatt. Varför har ni inte dementerat TT:s text?
– Det hade vi kanske kunnat göra. Självfallet kontaktar vi redaktioner eller journalister om vi ser att något gravt faktafel finns med i en text eller ett inslag som handlar om vårt arbete. I det här fallet blev jag förvånad över att platsen för malariautbrottet inte omnämndes, säger Sonja Leister.
Hon gissar på att att TT helt enkelt glömde bort att skriva ut platsen, och menar att Läkare utan gränser tyvärr inte kvalitetssäkrat alla artiklar som omnämner organisationen. Det finns de som tror att ni medvetet inte dementerar för att få in mer pengar.
– Det tror jag aboslut inte att vi hade som tanke, säger Sonja Leister.
Thorkild Tylleskär är professor i medicin vid Bergens universitet. Han är medveten om TT:s förvrängning i det här fallet, men menar att Läkare utan gränser satt i system att överdriva för att det ska väcka uppmärksamhet. – De agerar ungefär som Expressens löpsedel på så vis. Det är lite svårt att hantera, för det är inte uppenbara lögner, men de drar det gärna till sin spets. Det har Läkare utan gränser levt på i många år, säger han.
Men han frågar sig också vad som är alternativet? Att inte väcka uppmärksamhet kring problem? – Kongo är så långt bort från Sverige, inte ens redaktörer klarar av att se skillnad på nordöstra och hela Kongo. Jag tycker inte att det här är något stort problem som det är Läkare utan gränsers ansvar att korrigera eller dementera, säger Thorkild Tylleskär. Agneta Lillqvist Bennstam är arbetande pensionär, läkare, och har dessutom uppdrag som relaterar till Kongo Kinshasa. Hon kritiserar TT:s hantering av Malariasituationen i Kongo Kinshasa. – Ska man informera i media ska man ha fakta som man lutar sig mot, säger hon.
Hon pålyser också ett annat problem som uppstår när Läkare utan gränser hjälper till runt om i världen. I en mailrapport från doktor Baudouin Makuma i Kongo berättas att hälsoministeriet i huvudstaden inte fått Läkare utan gränsers siffror om situationen i nordöstra Kongo. – Det är problematiskt när vi från västvärlden kommer och jobbar på vårt hörn och inte involverar landets ledning, säger Agneta Lillqvist Bennstam.
En förklaring till den bristande informationen från Läkare utan gränser kan vara att infrastruktur och kommunikation brister märkbart i landet. Det är översvämmande skogar och annan miljö som gör det svårframkomligt. Internet och mobiltäckning är ingen självklarhet. – Man måste inse svårigheterna. Men Läkare utan gränser har tendens att tänka ”vi fixar vårt själva”. För att det ska gå snabbare vill de inte vara beroende av Hälsoministeriet, säger Thorkild Tylleskär.
Lukas Lind
Fakta:
Malaria är en infektionssjukdom som smittar via myggor som bär på en parasit. Det finns fyra olika parasiter som alla ger malaria med olika uttryck och svårighetsgrader. Malaria kan diagnostiseras med hjälp av ett snabbtest. Man tar då ett blodprov från fingret för att se om personen bär på malariaparasiten. Efter 15 minuter har man svaret.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR