Luther var som bäst på 1500-talet

Är Luthers betydelse överreklamerad i dag? Nja, svarar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman. I boken Inte allena visar de att hans slagord nåden, Bibeln och tron snarare är allmänkristna. Kanske är nyckelordet för att läsa Luther inte allena utan tillsammans.

Vad ska vi egentligen ha Martin Luther till i dag?

Reformationen fyller 500 år i år. Men vad betyder det för oss? Är hans betydelse till och med överreklamerad? Ja, det kan man nästan tro när man läser teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagmans bok Inte allena - varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker till.

Mycket med Luther är bra men det mesta han säger är i själva verket allmänkristet. Hans ärende var ett ärende i hans egen tid. Men han var en god kommunikatör och folkbildare, menar de båda författarna.

Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria och lektor vid Teologiska högskolan i Stockholm. Patrik Hagman är docent i politisk teologi vid Åbo Akademi i Finland. Men med vilka glasögon är boken skriven? Forskarens eller debattörens?

– I första hand handlar det om folkbildning och debatt, säger författarna som med sin bok vill skapa ett teologiskt samtal och kritik utifrån en ekumenisk utgångspunkt, med både Luthers styrkor och svagheter. Luther var fullt medveten om att han som teolog och som person inte var helt okomplicerad och beskrev sig själv som ”ett vildsvin i Guds vingård”.

– Att byta tid på Luther är svårt, eftersom han är så kontextuell, anser Joel Halldorf. Han levde i en så tydlig enhetsstat, därför går det inte att sluta honom till vår tid. Det lutherska projektet måste få vara ett 1500-talsprojekt.

En central tanke i boken är att mycket tillskrivs Luther, som trosbekännelsen och Lilla katekesen, som egentligen handlade om tidsandan och som mera var allmänkristet.

Platsen för vår intervju länkar passande nog samman Luther med Equmeniakyrkan, nämligen den gamla metodistkyrkan St Peter från 1900-talet vid Tegnerlunden i Stockholm. Här hålls denna kväll också bokrelease och liveinspelning av Läsarpodden, ett teologiskt samtal om tre centrala skrifter av Luther. Lilla Katekesen, en kristen människas frihet samt Om judarna och deras lögner.

Luther var heller ingen systematisk teolog utan predikant.

Mycket av Halldorf och Hagmans kritik handlar om hans sätt att skapa motsättningar mellan tro och gärningar, men också om dubbelheten hos Luther.

Å ena sidan var han starkt individualistisk och starkt kritisk mot klostren som auktoritära.

Å andra sidan hade han en auktoritär syn och skrev sin katekes som skulle läras innantill.

Idéer från klostervärlden om hur man skulle leva som kristen överfördes till Lilla Katekesen, vilket skapade en ny indelning i sant och falskt troende.

– Det medeltida systemet var egentligen pragmatiskt. Alla var inte troende på det hängivna sättet. Luther gjorde ingen skillnad och ville höja den andliga nivån som en del i ett bildningsprojekt. Det krävde en starkare statlig disciplinering, berättar Joel Halldorf.

De hävdar också att vi felaktigt ger Luther cred för den ökade läskunnigheten när det egentligen handlade om framväxten av boktryckarkonsten som möjliggjorde en bredare spridning av böcker.

– Jag jämför den tekniska utvecklingen på Luthers tid med den arabiska våren i vår tid, då man hittade en lucka innan makten  lärt sig att behärska tekniken, menar Patrik Hagman.

Reformationens 500-årsjubileum firas med pompa och ståt i Tyskland och Norden. Men i Sverige har intresset varit betydligt svalare. Inte ens bland präster i Svenska kyrkan är intresset för Luther särskilt högt i dag, jämfört med exempelvis Finska kyrkan som är betydligt mer luthersk.

Så varför ska vi ens minnas honom? Vad har han tillfört kyrkan och världen?

– Det sätt han läser Bibeln på är nytt. Han läser den bättre än andra samtida och var också en bättre översättare. Det viktigaste arvet är hans bibelöversättning till tyska, som blir den mest spridda, säger Patrik Hagman.

Över huvud taget ligger Luthers styrka i rollen som kommunikatör. Men författarna vill egentligen varken helgonförklara eller korsfästa Luther.

– Luther är en av rösterna, menar Patrik Hagman. Säger man att han är en röst i kören blir det också enklare att förhålla sig till hans teologiska brister. Som hans starka antisemitism. Boken Om Judarna och deras lögner,  var direkt plågsam att läsa.

– Men man kan heller inte skilja på liv och verk som teolog och kristen. Teori och praktik måste höra ihop. Annars skär det sig för mig, säger Joel Halldorf.

De vill heller inte se Luther som en föregångare i utvecklingen av liberala demokratier. Hans syn på bildning var snarare auktoritär.

– Många inspireras av Luthers egen resa och resning mot auktoriteter. Han gick sin egen väg. Men han uppmuntrade knappast andra att göra samma sak, berättar Joel Halldorf.

Enligt Halldorf och Hagman avskaffade Luther världen och transformerade den till ett slags kloster. Reformationen möjliggjorde snarare en hårdare kontroll av samhället under 1600-talet som också var häxprocessernas århundrade. Luther avskaffade klostren men istället centraliserades makten, vilket skapade ett totalitärt samhälle.

Luthers kritik mot klostren känns orättvis, menar Patrik Hagman. Snarare finns här mycket att upptäcka.

– Vi är inga individer som väljer väg utan formas av gemenskapen.

Istället vill de se kyrkan som en plats där människor kan mogna in i tron och få hjälp att förverkliga tron i vardagen. I det moderna kommunitetstänkandet ser de framtiden för kyrkan. Inte allena, utan tillsammans.

– När klostren är som bäst under 1500-talet är de en plats för andlig spiritualitet och laboratorier för kristen tro. Det är något vi behöver i dag. Vi behöver sammanhang där vi kan söka tillsammans efter ett kristet liv. Antingen för en tid eller för ett helt liv, menar Patrik Hagman.

 

 

 

Marie Starck

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Kentus
Jaa a på Åland verkar man också rycka på axlarna åt Lutheråret, tyvärr. Vi behöver faktiskt bearbeta följderna av reformationen, dvs att kyrkan i Norden blev en samhällsapparat med maktanspråk och med en mycket mörk historia... häxbränningarna tes... är inte Luthers fel..men maktkyrkan som var en följd av reformationen. Maktkyrkan kontrollmekanismer tycker om trosbekännelser, kyrkoplikt och läsförhör. Jag har ännu inte läst boken men jag tänker att visst är Läsmötestraditionen i Norden nå got fullkomligt unikt. I varje by, i varje hem i över 500 år förhörs vars och en i att läsa innantill, att läsa utantill, att kunna katekesen, att svara på moraliska spörsmål... i över 500-år. Att ur den traditionen sedan växte fram både förvaltning, skola, sjukvård och näringsliv är en välsignelse, Men sedan när samhället tagit över alla maktkyrkans uppgifter står ci kvar med tomma händer och frågar: Vad är vi till för. Andlighet va är det?
Niklas
Man måste fråga sig vad man vill ta med sig från dåtid, praktisera i nutid och lämna över till framtiden. Luther hade nog några bra poänger och några mindre bra... Luthers Protestantism var mer utpräglat monoteistisk än Katolska kyrkans helgontillbedjan. När Europa kristnades ersattes olika gudar med en uppsjö av olika helgon att tillbe för olika ändamål. Protestantismen blev därför tydligare monoteistisk än den Katolska läran för Protestanter ber bara till Gud. Häxförföljelserna berodde inte på klostrens avskaffande, för häxprocesser genomfördes även i Katolska länder. Häxförföljelserna (och förföljelserna av Judar) var snarare en generell trend i hela Europa. Förföljelse av oliktänkande skulle vara bäst att slippa i framtiden. Luthers protestantism avskaffade klosterväsendet och ökade fokus på den enskilde individens personliga tro. Även om vi idag inte vill fördöma kloster, skulle vi inte önska att fler människor hade en levande personlig Gudstro? Att religion inte främst är en etnisk tillhörighet utan en personlig Gudsrelation. Varje generation väljer vad den vill föra vidare från då till nu till sedan. Må vi välja det som är gott.
Måns
Jag håller med Niklas. För mig låter det också väl enkelt att reformationen skapade ett totalitärt samhälle. Var katolska (och ortodoxa, och andra) länder alltså mindre totalitära än ex Sverige? Och skulle de anti-totalitära läsar- och frikyrkorörelserna varit möjliga utan reformationen? Äsch, jag bör förstås läsa boken för att få svar på dessa frågor.
Rolf Ahlqvist
Luther "ökade fokus på den enskilde individens personliga tro", som Niklas skriver. Och i postmodernitetens "eviga nu" är Luthers protestantism högst aktuell i vår paradigmskiftetstid. Kriser och oro för ökat våld i mansväldets fortsatta värld, kompletteras nu äntligen väldigt tydligt av evangeliets glädjebudskap och det "evigt kvinnliga". Det är på gång att mjukdåna i nationen om vi kristna anstränger oss ordentligt. Bortvändheten från Gud i det sekulära samhället blir då alltmer en sinnesändring till Gud, och till Jesu paradis, med frid och fred.
Andreas Holmberg
Tja, vill man inte ge Luther cred för bokspridningen eftersom den ändå låg i tiden bör man av samma skäl inte klandra honom för centraliseringen heller. Varje enskild stat blev kanske mer "effektiv" eller om man så vill totalitär, men samtidigt fanns det ju fler tillflyktsorter för fler åskådningar (Luther tyckte själv att "lutheranerna" skulle flytta om så krävdes). I samma andetag som "Om judarna och deras lögner" bör även hans "Om att vår Herre Kristus är född jude" nämnas, liksom Ambrosius (hur var det nu? är det straffvärt att förstöra synagogor?) eller Krystostomus, vars predikningar lär lämna en del övrigt att önska när det gäller judefrågan (antisemitismen föddes inte precis med Luther), liksom Paulus, Jesus själv och GT:s profeter vräkte ur sej en hel del mot obotfärdiga judar (liksom vår egen Birgitta kunde säga lika fula saker om påven som reformatorerna gjorde). Men allt hos Luther är inte bra, och artikeln ovan är mer nyanserad än jag trodde. Att Luther i huvudsak var katolik och hans katekes katolsk är ju sant. Och kan någon finna något som inte är katolskt/allmänkristet i hans psalmer? http://helakyrkansjunger.blogspot.se/search/label/1500-talet%20Luther

 

Till minne