Lagrådet avvisar förslaget om barnkonvention

Lagrådet avstyrker regeringens förslag om hur FN:s konvention om barns rättigheter ska göras till svensk lag. "Oerhört nedslående", anser Bris.

Regeringen beslutade i juli att barnkonventionen ska bli lag den 1 januari 2020 trots att flera juridiska instanser avstyrkt förslaget, bland annat med argumentet att formuleringarna i konventionen är för vaga för att tillämpas i domstol.

Sverige ratificerade konventionen 1990 och förband sig att folkrättsligt försvara den.

I sin första regeringsförklaring 2014 slog statsminister Stefan Löfven fast att konventionen äntligen skulle bli svensk lag. Genom att göra den till lag skulle den bli ett skarpare juridiskt verktyg och stärka barns rättigheter, fastslog en statlig utredning 2016.

De tunga juristerna i Lagrådet har docl mycket att invända mot regeringens lagrådsremiss. De pekar på att tanken har prövats tidigare och då avvisats med motivering att artiklarna i konventionen redan återspeglas väl i svensk lag. Dessutom har svensk lag redan anpassats bättre till konventionen.

Men Barnens rätt i samhället (Bris) håller inte alls med. Enligt organisationen vittnar barn dagligen om hur deras grundläggande mänskliga rättigheter kränks, trots att Sverige är bundet av konventionen. Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog manar nu regeringen att "visa handlingskraft".

I en slutsats skriver Lagrådet: "De flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall."

Även Fredrik Wenell, konsulent i barn och ungdomsfrågor på Sveriges kristna råd, är kritisk och kallar beskedet "ett bakslag i processen".

– Det är naturligtvis viktigt att lyssna på vad juristerna säger för att lagen ska bli så bra som möjligt. Men som utredningen visar och som vi har sett i domstolsutslag behövs ett tydligare barnperspektiv, säger han till tidningen Dagen, och fortsätter:

– Lagrådets avstyrkan visar snarare behovet av att riksdagen lägger till möjligheten för barn att överklaga. Det finns inte i dag och lagen blir tandlös utan en sådan möjlighet. FN har också kritiserat Sverige för att inte barn inte har någon möjlighet att överklaga.

Barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) skriver i en kommentar till TT:

"Vi ska nu analysera lagrådets synpunkter och bereder frågan vidare. Barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras".

Hon skriver vidare att "barns rättigheter behöver stärkas och regeringen har för avsikt att göra barnkonventionen till svensk lag".

Annika Ahlefelt

TT

Fakta: Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Alla världens länder röstade för att barnkonventionens skulle antas i FN:s generalförsamling. I dag har alla länder förutom USA och Somalia ratificerat den.

Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt att förverkliga den.

Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 som ett av de första länderna.

Källa: Barnombudsmannen

Kommentera

FLER NYHETER
Sekulariseringen fortsätter att öka och skeptikerna blir fler i den senaste studien av Carl Reinhold Bråkenhiel

Topplistan