Kyrkornas ungdomsgrupper är ingen fredad zon för kränkning av unga tjejer. Därför arbetar Equmenia nationellt för att hjälpa ledare motverka och att hantera kränkande situationer.
De senaste veckornas uppståndelse om unga tjejer som blivit utsatta för sexuella ofredande har satt strålkastarljuset på en företeelse som många tjejer lever med varje dag.
— Som tjej är man van att bli betraktad som ett objekt. Man vänjer sig fast man inte skulle behöva göra det. Det är liksom okej att killar tafsar och kallar oss könsord, säger en tonårstjej som Sändaren pratat med.
Carina Söderlund arbetar i studieförbundet Bilda med att bland annat göra material för, och möta, tjej- och killgrupper. Hon träffar ofta på liknande berättelser som den här tonårstjejens.
— Man skulle kunna tro att det handlar om ett nytt fenomen, men så är det inte. Redan när jag började arbeta med de här frågorna för 16 år sedan så fanns samma problem. Samtidigt som vi har försökt lära ungdomar att de inte ska behöva utsättas för kränkningar har det hela tiden pågått en normaliseringsprocess som inneburit att det är okej att kränka flickor, säger hon.
Bildas material, Unga på gång, riktar sig till enkönade grupper med teman som står tonåringarnas hjärtan nära. Fokus ligger på självkänslan och rätten att bestämma över sin egen kropp.
— Jag är mycket ute i skolor och i församlingar och pratar om det här. Flickorna brukar berätta om att de har strategier för att undkomma killarnas tafsande, exempelvis genom att undvika särskilda situationer och platser. Ofta kommer det fram att de känner sig kränkta även om de försöker att verka oberörda.
Det som förekommer i samhället återspeglas i kyrka och ungdomsföreningar, menar Carina Söderlund. Och det är svårt att bryta normer.
— Därför bör man prata mycket bland ledarna om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Medias bild är att killar ska vara starka och hårda, tjejer bejakande, hallondoftande och snygga. Hur motarbetar man som ledare ett sådant synsätt? Vi behöver ha nolltolerans mot den snedvridna synen på kön både i samhälle, kyrka och andra organisationer som når många ungdomar.
Equmenia nationellt arbetar med frågor om kränkningar genom Scouternas utbildning Trygga möten. Ola Rikner, utbildningskoordinator i Equmenia, har varit ute i många föreningar och utbildat ledare. Målet är att så många ledare som möjligt ska ha tagit del av Trygga möten. En del föreningar har haft kursen vid upprepade tillfällen för att hålla frågan levande.
— Det handlar inte minst om att skapa medvetenhet i grupperna om hur vi är mot varandra. Det kan handla om att ett språk som är ”rått men hjärtligt” kan leda till något oönskat när man inte förstår när det till synes oskyldiga skämtet spårar ur och blir en kränkning.
Även om öppna sexuella trakasserier inte är så vanliga i kyrkornas ungdomsverksamhet så förekommer de, menar Ola Rikner.
— Vi behöver bli bättre både på att motverka och upptäcka situationer där det sker. När vi upptäcker att något är fel är det viktigt att agera snabbt, envist och gemensamt. Alla ledare måste ha samma hållning, säger han.
Equmenia har även gemensamt med Equmeniakyrkan riktlinjer mot sexuella övergrepp, Trygga tillsammans. De handlar både om att förebygga och hantera situationer där olika former av övergrepp sker.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR