Ja till värdlandsavtal med Nato

Det väntade beslutet möttes av protester från åhörarläktarna. Där började sju kvinnor göra högljudda gråtljud, vilket fick talmannen att kalla in vakter. Senare kom även polis för att ta hand om kvinnorna.

Voteringen behövde dock aldrig avbrytas. Vänsterpartiet hade yrkat på att regeringens proposition om ett värdlandsavtal med Natoskulle återförvisas till konstitutionsutskottet, med hänvisning till att avtalet riskerar att inskränka fri- och rättigheter i grundlagen.

Men eftersom mer än fem sjättedelar av riksdagsledamöterna röstade nej till det avslogs begäran.

Värdlandsavtalet syftar till att underlätta för Sverige att stå som värd för Natoövningar i fredstid, men också för att kunna ta emot hjälp i kris. Praktiska konsekvenser av avtalet är att Sverige måste göra en del ändringar i till exempel trafikskadelagen och tullagen.

Stig Henriksson, V, varnade bland annat för att Nato kan komma att föra in kärnvapen på svenskt territorium utan regeringens vetskap.

V fick stöd av fyra miljöpartister. Även SD är kritiskt till avtalet, men röstade ändå inte med V. SD:s säkerhetspolitiske talesperson Björn Söder varnade i debatten för att den geopolitiska balansen kan rubbas om Sverige knyts närmare till Nato och att riskerna för att dras in i en stormaktskonflikt ökar.

Fakta: Värdlandsavtalet                      

Samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd undertecknades den 4 september 2014.

Avtalet omfattar principer för att basera Natostyrkor i Sverige och för svenskt stöd till styrkorna.

Det innebär att Nato tillåts transportera helikoptrar, flygplan och fartyg på svenskt territorium.

Natostyrkor kan bara placeras i Sverige efter svensk inbjudan.

Avtalet innebär förändringar i olika svenska lagar.

Natopersonal ska kunna ha immunitet och privilegier när det gäller till exempel skatter, tullregler och regler för bruk av fordon.

De förändringarna krävde ett riksdagsbeslut.

Avtalet träder i kraft den 1 juli 2016