Hatbrott kopplat till asylboenden har ökat, men det totala antalet anmälda hatbrott har minskat sedan 2015, visar Brottsförebyggande rådets statistikrapport Hatbrott 2016.
Antalet anmälda hatbrott kopplat till asylboenden har ökat från 1 till 6 procent mellan 2014 och 2016. Det gäller främlingsfientliga hatbrott mot befintliga eller planerade anläggningar.
Antalet anmälda hatbrott med antisemitiska motiv minskade med en tredjedel 2016. Men statistiken säger mycket lite om den faktiska utsattheten för hatbrott, säger Ava Isolde Faramarzi, utredare på Brottsförebyggande rådet.
Ava Isolde Faramarzi vill inte dra några långtgående slutsatser av Brå:s årliga rapport om hatbrott som presenterades i torsdags.
- Det är svårt att säga vad minskningen beror på. När antalet anmälningar statistiskt sett är lågt kan det bli stora skillnader från år till år. Därför är det bättre att fokusera på att se tendenser över tid istället för att tolka utvecklingen från ett år till ett annat, säger hon.
Från 2008 och fram till 2016 har antalet anmälningar med antisemitiska brott – med undantag för några få år - legat på en relativt jämn nivå, men visade en ökning 2014 och 2015.
Under 2016 identifierade Brå 6 415 polisanmälningar med hatbrottsmotiv, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med 2015. Däremot ökade anmälningar kopplade till asylboenden. Brå konstaterar i sin rapport att det bara är en liten del av alla hatbrott som anmäls till polisen, mörkertalet är stort.
180 av de anmälda brotten 2016 hade antisemitiska motiv vilket är 3 procent av det totala antalet. 440 anmälningar hade islamofobiska motiv, vilket är 7 procent av det totala antalet anmälningar. Procentuellt är det fler judar än muslimer som utsätts för hatbrott, åtminstone är det fler som anmäler brotten. Det beräknas finnas 810 000 personer i Sverige med muslimsk identitet och bara 20 000 judar varav 7 000 finns med i någon judisk församling.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR