I år är det 20 år sedan Frälsarkransen såg dagens ljus. Det firar förlaget Verbum med att utlysa ett Frälsarkransens år. I lördags inleddes detta år i Vadstena klosterkyrka, som samtidigt fick ett nytt sakramentskåp uttänkt – men inte signerat – av Frälsarkransens skapare biskop emeritus Martin Lönnebo.
Idén till Frälsarkransen fick Martin Lönnebo när han strax efter sin pension från biskopsstolen i Linköping befann sig på båtluff i den grekiska övärlden. En höststorm tvingade honom att övernatta på en liten ö, och i avvaktan på att stormen skulle bedarra kom tanken på en modern variant av det gamla radbandet.
Idag används Frälsarkransen av tiotusentals människor såväl inom som utanför kyrkan. Under invigningshögtiden betonade Verbums utgivningschef Jonas Eek Martin Lönnebos betydelse inte bara som mystiker, utan också som modern pedagog, och den betydelse som Frälsarkransen haft alltsedan den kom, mitt i det nittiotal som har kallats ”andlighetens årtionde”.
Försäljningsintäkterna från kransen hjälper familjer i indiska Purdilnagar till ett bättre liv, genom det Fair trade-projekt som tillverkningen av kransarna där är en del av. Martin Lönnebo skänker den royalty som kransen och alla dess kringprodukter ger till Jonas Lönnebos fond, som i samarbete med Individuell människohjälp stöder barn med funktionsnedsättningar i flera länder.
Invigningen av Frälsarkransåret var sammanlyst med avtäckningen av klosterkyrkans nya sakramentskåp. Även detta skåp bär Martin Lönnebos signum, med flera inslag med koppling till Frälsarkransen. Dock bär det inte hans signatur, eftersom det - med emeritibiskopens ord - likt ikonerna ”inte är ett konstverk, utan ett vittnesbörd om gudomlig närvaro”.
Lars Rindeskog
LÄGG TILL NY KOMMENTAR