Dödar svenska vapen i Jemen?

2011 var den jemenitiska aktivisten Tawakkul Karman i Norge för att ta emot Nobels fredspris. Det mesta verkade gå åt rätt håll i Jemen efter den arabiska våren.

Tawakkul Karman var närmast irriterad över journalisternas frågor om en osäker framtid. 
 

Idag strider grupper med olika intressen i Jemen, uppbackade av utländska styrkor.

Tawakkul Karman är inte kvar i landet, men fortsätter kämpa för demokrati. Hon är starkt kritisk till de länder som förser Saudiarabien och Förenade Arabemiraten med vapen som används mot hennes landsmän.
 

–  Länder som säljer vapen och krigsmateriel till Saudiarabien är medskyldiga alla de mord som sker i Jemen, säger hon i en intervju i den brittiska tidningen The Independent.

 

                                                   

Sverige ett av länderna

Sverige är ett av dessa länder. Under 2015 och 2016 sålde svenska företag utrustning för drygt 176 miljoner kronor till Förenade Arabemiraten, enligt en sammanställning som Svenska Freds gjort baserad på regeringens skrivelser om strategisk exportkontroll.
 

Grundregeln i svenska regelverk är att export ska ske i enlighet med svensk utrikespolitik, men 2016 fick Saab tillstånd av ISP (Inspektionen för strategiska produkter) att exportera en flygande stridsledningscentral till Förenade Arabemiraten.

Motiveringen var att stridsledningscentralen klassas som övrigt krigsmateriel i svensk lagstiftning och är därmed inte utsatt för samma strikta bedömning som vapen för strid.

Omöjligt att Sverige säljer krigsmaterial 

Magnus Walan, senior policy-

rådgivare i Diakonia, säger att det omöjligt kan ligga i linje med svensk utrikespolitik att sälja krigsmaterial till en part som av FN utpekas som ansvarig för krigsbrott – oavsett om det som exporteras klassas som övrig krigsmateriel eller inte.

Det borde ha fått ISP och politikerna i det rådgivande Exportkontrollrådet att säga nej, menar han.

Exportkontrollrådet är den parlamentariskt tillsatta grupp som ger råd till ISP om hur de ska hantera krigsmaterielexportärenden. Rådet har tio politiskt tillsatta ledamöter, varav Kerstin Lundgren (C) är en.

På frågan hur det är möjligt att ge tillstånd till svenska tillverkare av krigsmateriel att exportera till krigförande länder säger hon att det i de aktuella fallen inte funnits några ovillkorliga hinder, alltså ett beslut i FN eller EU-sanktioner.

 

– Vi har vänt och vridit på de här frågorna i den så kallade KEX-utredningen (Krigsmaterielexportöversynskommittén)

 

– Det har varit omöjligt att göra entydiga texter och varje fall måste granskas utifrån ett antal kriterier. Utredningen blev en samlad kompromiss, säger hon.

 

Fattades inga nya beslut om export av vapen

 

Kerstin Lundgren hänvisar till den sekretess som omger Exportkontrollrådets arbete och vill inte berätta vad som sägs bakom lyckta dörrar i rådet, trots att regeringen i en proposition medger en viss frihet i frågor om redan offentlig information.

 

Enligt Kerstin Lundgren fattades under 2017 inga nya beslut om försäljning till de krigförande länderna.

Beslutet om att ge tillstånd för Saab att exportera spaningsflygplanet Global Eye till Förenade Arabemiraten togs innan landet var inblandat i kriget i Jemen, men leveransen skedde 2016. Kerstin Lindgren vill inte kommentera om det funnits några ansökningar från Saab eller någon annan leverantör under 2017.

 

Riksdagsdebatt 28 februari

 

Den 28 februari ska riksdagen debattera och besluta om de nya regler för vapenexport som det tagit sju år för regering och riksdag att ta fram. 
 

– Tyvärr tror jag inte på några stora förändringar, men det finns fortfarande en chans för riksdagen att säkerställa att svensk krigsmateriel inte används i krigsförbrytelser. 
Grundhållningen att mänskliga rättigheter ska vara villkor finns redan idag. Det skulle behövas ett uttryckligt krav på demokrati, säger Magnus Walan.
 

Han menar att uppdelningen mellan krigsmateriel för strid och övrigt krigsmateriel är förlegad.
En strävan att värna folkrätten och motverka risker att svenskt krigsmateriel används för krigsförbrytelser borde prioriteras och förtydligas i den nya lagstiftningen, säger han.