”Det finns inga fredade zoner”

Våld i nära relationer kan förekomma överallt. Och kyrkan är ingen fredad zon. Nu startar studieförbundet Bilda projektet Hur nära är för nära för att hjälpa församlingar att se och agera mot våldet.

Förra året anmäldes 12 400 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen hade en nära relation med den utsatte.  De flesta som drabbas av våld i nära relationer är kvinnor, men även män blir utsatta för fysiskt eller psykiskt våld som ett resultat av osunda maktstrukturer. Utövaren kan vara en partner, släkting eller kollega eller vårdare.

Andrea Hurtig, socialpedagog med lång erfarenhet från tjej- och kvinnojoursrörelsen, konstaterar att det riskerar att finnas våld i alla maktstrukturer. Det är inte kopplat till kön, religion eller etnicitet men det finns alltid starka emotionella kopplingar mellan utövaren och den som blir utsatt.

– Våld, i ett vidare begrepp, ligger närmare till hands för oss alla än vad vi tror. Det handlar inte bara om fysiskt våld utan även om subtila sätt att kontrollera en annan människa på, säger hon.

Ekonomiskt våld, som innebär att den ena parten förnekar den andre att bestämma över sina pengar, och andligt våld som kan leda till att någon inte får utöva sin religion är andra uttryck för maktutövande.

En stor grupp som drabbas av våld i nära relationer är barn som blir vittnen till att någon i deras närhet utsätts för fysiskt och/eller psykiskt våld. Det är en grupp som inte lika tydligt syns i statistiken som de som drabbas av direkt våld, men barn som växer upp med våld klassificeras som brottsoffer i svensk lag.

Andrea Hurtig är projektanställd i studieförbundet Bilda för att, tillsammans med Anders Karlsson, skapa samtal i församlingarna om våld i nära relationer. Hon är övertygad om att problematiken finns även där även om det sällan talas om det.

– Det kan vara svårt att acceptera tanken på att våld och misshandel förekommer i församlingen, men det finns inga fredade zoner och det behöver vi prata om. Om det finns på agendan att prata om det i församlingen, så kanske man lättare kan upptäcka utsatta människor. Men det är även viktigt att man reflekterar kring vilken undervisning som ges.  Är budskapet att man till varje pris ska stanna kvar i en relation?

Kyrkan har en stor vana av att hjälpa människor som kommer utifrån, men inte samma tradition av att blicka inåt, menar Andrea Hurtig som tror att församlingarna kan bli en viktig social aktör även när det gäller de här svåra frågorna.

– När vi varit ute i församlingar och informerat om projektet så har vi mötts av stort intresse. Man har haft ett behov av att få samtala om hur man kan upptäcka våld i nära relationer och hur man kan ge stöd åt både utövare och drabbade.

I höst startas fem studiecirklar i Göteborg där man bland annat kommer att ta upp vilka processer som kan bli aktuella när en församling börjar lyfta frågor om våld i nära relationer.  Vad är viktigt att tänka på när man har själavårdssamtal? Hur blir församlingen en miljö där det finns en öppenhet att samtala om de svåra frågorna? Hur ska man agera när man misstänker att någon är utsatt?

Kunskap är en viktig nyckel till förändring. Andrea Hurtig hoppas att projektet ska bidra till att församlingarna lär sig att förstå signaler som visar att någon är utsatt för våld och övergrepp.

– Den gemensamma nämnaren för alla utövare är att man har ett stort kontrollbehov. Om man som närstående ser att en person ändrar beteende och drar sig undan på ett sätt som den inte gjort tidigare så kan det vara ett tecken på att det inte står rätt till. För att både den som är utsatt och den som utövar våld ska våga prata om sina problem är det viktigt att det finns ett sammanhang där man känner sig trygg och där man vet att man kan få stöd och hjälp.

Skuld och skam är vanliga känslor hos den som blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld. Om kyrkan är en miljö där man inte vågar se och samtala om problem som finns under ytan är risken stor att både den som drabbats och utövaren inte vågar berätta hur det är och att skuld- och skamkänslorna blir starkare, menar Andrea Hurtig.

Bildas projekt i Göteborgs finansieras av Göteborgs stad och pågår under ett år med förhoppning om förlängning så att arbetet kan spridas till andra delar av landet. Under 2017 och 2018 kommer Bilda att genomföra ett antal studiecirklar och föreläsningar där den centrala frågan är hur nära är för nära? När övergår den nära relationen till att bli en relation där den ena parten kontrollerar den andra?

Projektet avslutas med en konferens under våren nästa år. Till dess ska ett material ha arbetats fram som bygger på erfarenheter från studiecirklar och nätverksträffar och som kan ge handfast vägledning i arbetet mot våld i nära relationer.

 

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.