Nyhet

De religiösa friskolorna lever farligt

I Sverige finns det ett 70-tal religiösa friskolor på grund-och gymnasienivå. Efter att flera partier under året höjt tonen lever dessa skolor nu farligt.

Religiösa friskolor, eller konfessionella friskolor som de också kallas, berättigades skolpeng genom friskolereformen som trädde i kraft 1992 av den borgerliga minoritetsregeringen. Ända sedan dess har frågan varit omdebatterad.

När Alliansregeringen 2010 reformerade skollagen, förtydligades att religiösa inslag skulle vara förbjudna i undervisningen, men fick förekomma under resten av skoldagen om de var frivilliga. Enligt skolplanen måste religiösa friskolor därför erbjuda samma typ av undervisning som andra skolor, men de timmar som avsätts som ”skolans val” får vara religionsundervisning. Dessutom kan det finnas religiösa inslag under resten av skoldagen, så länge det inte inverkar på undervisningen. Tidigare har det rådigt en slags borgfred kring religiösa friskolor där partierna, från höger till vänster varit någorlunda överens om att acceptera och samtidigt kontrollera.

Men efter att dåvarande gymnasieministern Aida Hadzialic öppnade upp för att förbjuda skolor med religiös profil har något hänt. Flera av riksdagens partier har under 2017 skärp tonen. I våras tog Socialdemokraterna beslut om att verka för ett förbud mot religiösa inslag i skolan och hamnade därmed på ståndpunkt som Vänsterpartiet. Samtidigt meddelade Miljöpartiets Gustaf Fridolin att religiösa friskolor måste kontrolleras hårdare. Under hösten beslutade dessutom både Sverigedemokraternas och Liberalernas partistämmor att inga nya religiösa skolor skall få starta. Också lärarfacket Lärarnas Riksförbund tillhör de religiösa friskolornas kritiker. Nu återstår det att se om man stannar vid hårdare kontroll eller om skolorna får ta ner skylten, en gång för alla. 

 

  • 0 Kommentarer

  • Lägg till ny kommentar