Bildachefen vill ha både religion och modernitet

Religioner främjar moraliska och sociala värderingar som gar utöver en individualistisk syn på samhället och utvecklingen. Viss solidaritet och vissa ärliga, kostnadsfria vänskapstjänster strävar efter det gemensamma bästa och önskar att skydda och respektera den mänskliga värdigheten och de söker aldrig den egna fördelen. Yttrandefriheten kan bäst skyddas genom att implementera religionsfrihetens allmäna princip. Beträffande religiös intolerans så konstaterar man att det finns allt fler stater som sympatiserar med en ny sekulariserad politik som syftar till att minska kraftigt betydelsen av religion i det offentliga livet. Kampen mot diskriminering och ojämlighet uppnås inte genom att man bryter upp grundläggande traditioner och värderingar, för det främjar bara mer hat och förakt. Man måste öppna, ge och visa nya kanaler, nya synvinklar och ett nytt tänkande för allmänheten och skaffa ett yttrymme för det. Och just här kommer de olika folkbildningsinstituterna och kyrkorna in i bilden som har ansvar och MÅSTE försöka att utrota alla former av intolernas med vetenskaplig- och religiös utbildning, kunskap, tro, klokhet, dialog, förmedling, tålamod, framtidstro, flexibilitet o.s.v.

Erik Amnå har förmåga att uttrycka sej. En utmärkt ordförande.
Han var ordförande för Kristna studentrörelsen i Sverige KRISS slutet av 70 början 80 talet när jag var med i styrelsen.

Nuförtiden pratar nästan alla om intoleransen som ett spöke som har plötsligt dykt upp ur intet. På grund av spridningen av fundamentalism i världens fattiga regioner noch främlingsfientligheten parat med nationalism i de rika länderna verkar det nu så att tålamod, aktning och respekt har gått förlorat. Men tittar man närmare så har speciellt nationalekonomer och politiker över hela världen plederat och hjärntvättat folk till ett ekonomiskt tänkande, rätten till en egen arbetsplats, fastanställning o.s.v. Därför borde toleransattityden egentligen betyda och vara på så sätt att t ex varje enskild arbetssökande borde ha aktning och tålamod med medsökande i kampen om en arbetsplats. Men de dagliga erfarenheterna världen över bevisar och bekräftar det motsatta, nämligen att det är nästan omöjligt att akta och respektera en konkurrent, för "struggle för existence" eller subsistence", d.v.s. kampen för den personliga tillvaron och de personliga fördelarna uteslutar tolerans nästan komplett. Och bläddrar man i dussintals historie- och forskningsböcker, då kan man konstatera att roten till intolerans och naturligtvis också till tolerans finns i religionshistorien.

Erik Amnås tal var fantastiskt och vi alla är tvungna att göra något för toleransen. Och även om vi kanske håller på att nå gränsen för vår personliga intelligens, har vi ändå möjlighet att göra nya framsteg när det gäller intelligensen genom att arbeta tillsammans i flock. Den amerikanske journalisten James Surowiecki myntade år 2004 begreppet "wisdom of crowds", som innebär att stora grupper av olika människor med sina egna kunskapsområden, erfarenheter, inställningar och tillhörigheter ofta är både bättre och snabbare på att lösa komlicerade problem än experter på området. De bästa resultaten uppnås, när varje enskild person bildar sin helt egna uppfattning, och man efteråt hittar ett genomsnitt av alla individuella uppfattningar. Även Internet garanterar en snabb tillgång till konkret kunskap och fungerar därmed som en form av kollektivt minne. Just minnet är en av de viktigaste parametrarna i hög intelligens, eftersom det gör det möjligt att kombinera existerande kunskap på nya sätt och därmed komma fram till nya sammanfattningar och kunskapsteorier. Det finns alltså hopp om att vi kan bli intelligentare och därmed besegra också intoleransen - men bara om vi hjälps åt.