På förmiddagen innan julafton har tiotusentals namnunderskrifter samlats in för en "humanare flyktingpolitik".
På förmiddagen insnan julafton har tusentals namnunderskrifter samlats in för en "humanare flyktingpolitik".
Den nationella namninsamlingen Juluppropet startade officiellt den fjärde advent och ska pågå fram till 31 januari. Uppropets krav är att ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv, att praktiska hinder mot familjeåterförening ska undanröjas samt att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro.
Flera partiledare har skrivit under, däribland Annie Lööf (C), Ebba Bush Thor (KD), Jan Björklund (L), Jonas Sjöstedt (V) och Gudrun Schyman (FI). Även Maria Ferm, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson, har skrivit under appellen som trotsar den rödgröna regeringens politik.
Sedan starten för Juluppropet har det väckts mycket debatt både på debattsidor och i sociala medier.
Bland annat skrev teologen Ann Heberlein i Expressen att partipolitik inte ska bedrivas i kyrkan. Hon upplevde att prästen under en gudstjänst uppmanade deltagarna att "ta ställning i en komplicerad inrikespolitisk fråga, en fråga som kräver både kunskap och eftertanke för att ta ställning till".
PÅ STV Opinion frågade Stefan Olsson, landstingsråd i Uppsala län (M), hur är det tänkt att en återgång till den gamla flyktingpolitiken ska finansieras och uppmande Sveriges Krista råd, som står bakom Juluppropet, att läsa på om flyktingpolitiken.
Medlemmar ur Sveriges Kristna råd, däribland ärkebiskop Antje Jackelén, svarade att det inte är vad uppropet handlar om; att vi ska tillbaka till situation som rådde hösten 2015, "utan om vilka villkor vi ger barn och unga, liksom föräldrar, som redan är här: nämligen trygghet, framtidstro och att få leva tillsammans med sin familj".
I går, dagen före julafton, skrev dessutom landets kyrkoledare på SvD Brännpunkt om Juluppropet och dess tre krav till regeringen om en human migrationspolitik; nämligen att barn och unga ska ges rätt till trygghet och framtidstro, att alla som beviljas asyl i Sverige ges rätt till familjeliv samt att praktiska hinder för familjeåterförening undanröjs.
I praktiken innebär detta att Sveriges kyrkor önskar att riksdagen snarast möjligt beslutar om att en återgång till ordinarie lagstiftnin med permanenta uppehållstillstånd som norm och rätt till familjeåterförening.
Sara From
ra From
LÄGG TILL NY KOMMENTAR