Mod. Att vara modig betyder inte att man aldrig är rädd. Att vara modig handlar om att hantera sin rädsla.
Rädd är just vad nioårige huvudperson-en Thomas i ungdomsnovellen Boken om allting är. Men hans mål här i livet är att bli lycklig. Och för att bli lycklig måste man sluta vara rädd. Det säger tant Van Amersfoort, Thomas granne som kanske är en häxa. Där börjar resan mot att trotsa faderns hot, misshandel och domedagsreligiositet. Det blir en alldeles underbar berättelse där kvinnokraft, respekt och generationsöverskridande också skildras på ett härligt sätt. Detta är en bok inte bara förbehållen de yngre.
Mexikanska journalisten och människorättsakitivisten Lydia Cacho proklamerar att hon inte låter sig inte skrämmas, i sin dokumentära bok om kampen mot trafficking och korruption i Mexiko. En av anledningarna till att skriva Jag låter mig inte skrämmas är att kunna lämna efter sig ett testamente om sitt arbete — ifall hon blir mördad. För hon lever med ständiga dödshot, men för ändå sin kamp oförtrutet och utan att bli skrämd. Vilket inte hindrar henne från att stundom gråta av skräck. Att läsa om korrupt makt, där pedofiler går fria och där ordet inte är fritt i en öppen samhällsdebatt, ger perspektiv på den egna tillvaron. Och manar förhoppningsvis till eget agerande. Vi som kan. Hur många svenskar har inte tillbringat julledigheten i Mexiko, förresten? Vad vet vi egentligen om våra semesterparadis?

Mod kan det också handla om att vilja bryta sin ensamhet och söka sig glädjen i en livspartner. Det är för många ensamma ett nog så stort och skrämmande steg att ta. Hur gör man då? Det är uppenbarligen inte en oproblematisk fråga i ett land där bortåt hälften av alla hushåll består av en person. Kommunikationskonsulten Martiona Skowronska föreslår att man ska satsa på att — retorikflörta! Ett förtjusande begrepp, tycker jag. Den retoriskt medvetne talaren är alltid den som vinner sina åhörare med hästlängder, konstaterar författaren. Här finns smått och gott även för den som är intresserad av att föra fram sitt budskap i andra sammanhang. Lite inspiration i församlingslivets förkunnelse inför nya året kanske?

TV-kända författaren Eva Rusz skriver riktigt seriöst i Relationskoden om hur man utvecklar och bevarar ett förhållande. Det är riktigt bra och seriös läsning.

Ännu fler titlar i samma genre har infunnit sig i min brevlåda för läsning den här hösten. Efter en titt på vårens utgivning kan bara konstateras att detta fortsätter att vara ett tydligt tema.
Kanske är det alla dessa 70-talister, med sitt omtalade kontrollbehov, som efter att ha producerat hyllmeter med föräldralitteratur nu har så stora barn att det istället handlar om att få fram litteratur för att ta sina förhållanden till nästa nivå? ¶

ANNA HAGNELL