Vågar vi det fjärde alternativet?

Men en risk är att vi glömmer våra respektive teologiska rötter. Vi strävar efter enhet i mångfald, Men alltför ofta tror vi att alla måste tycka detsamma och det verkar som det värsta som kan hända oss är då vi inte tycker likadant.

Ibland blir det som om tre delvis olika teologiska inriktningar tävlar mot varandra. I värsta fall blir svaret då en kompromiss av de tre inriktningarna. Kompromisser är som bekant ofta en dålig lösning, där ingen är nöjd och kan dessutom leda till att vi förlorar det som var bra.

Det finns ett fjärde alternativ, som leder till att vi bevarar styrkan i alla tre och på samma gång undviker bristerna. Det är helt enkelt att låta de tre teologiska rötterna få existera tills vi finner en ny.

Det är när alla tre parter lyssnar till varandra och söker ”det fjärde alternativet” som någonting nytt kan hända. Det är precis den här chansen vi har i vår nya kyrka, när vi kommer från tre olika traditioner och teologier. Jämför vi oss med andra länder, så ser vi att det kanske mest är vår gemensamma kultur som fört oss samman och håller ihop oss, trots teologiska olikheter.

Vår nya kyrka är därför en chans för oss att låta de teologiska rötterna leva parallellt i en process och spänning, som leder fram till något nytt.  Jag tycker inte att det sker i den utsträckning som behövs. Vi behöver än mer våga lyssna på varandra för att lyssna in ett ”fjärde alternativ”. Det kräver tid samt att alla tre parter vågar dela sin teologi samt att vi vågar leva i det samtalet och den spänningen i väntan på att något nytt kommer. 

Vi vill vara en ny kyrka med en teologi som har sina rötter i våra tre samfund och samtidigt betonar vi att vi är något nytt som är till för dagens människor och dess-utom beskriver en kyrka för hela livet. Vad är det nya? Det kommer inte ur kompromisser. Inte heller att en teologisk tradition får dominera över de andra två. Låt oss våga lyssna in ”det fjärde alternativet”. Låt oss våga mötas för att tala om olika sätt att se på dopet, nåden som juridisk och nåden som terapeutisk, försoningsläror med mera.