Trovärdighet och makt

En av de tre centrala arbetsgrupperna för Gemensam framtids fokusområden, den om trovärdighet, har producerat ett värdefullt litet häfte för samtalet i församlingarna ”… mig, dig och världen — samtal om trovärdighet”. Det rekommenderas varmt.

 

Men i ett avsnitt, om makt, tycker jag att analysen borde skära lite djupare. Stycket om makt inleds med att beskriva makten som neutral, varken god eller ond. Jag menar att det är bedrägligt. Jesus diskuterar makten med Pontius Pilatus, men mest av allt demonstrerar han sin hållning när han undervisar om att tjäna, och tvättar lärjungarnas fötter.

När vår nye kyrkoledare valdes på konferensen uttryckte han det som ett val som ställt honom att tjäna och att leda. Det är ett ofrånkomligt ordpar i den kristna kyrkan, och det ställer maktens paradigm på huvudet.

Med makten är det som med penningen. De kan betraktas som neutrala instrument, kan nyttjas för goda och onda ändamål, men båda rymmer distributionsproblem, och bär i sig ett inre sug som ständigt hotar med girighet eller maktspråk. Liksom pengahungern kan ersätta hjärta och hjärna kan kramandet om makten korrumpera och förvrida perspektiven. Man kan inte tjäna både Gud och Mammon, sa Jesus. Och Paulus gick längre och talade om pengar som roten till allt ont. Samma metaforer kan brukas om makt.

Makten handlar alltid om perspektiv. Den betraktas nedifrån men utövas uppifrån. Demokratin försöker tämja makten, men fungerar i sak bara om alla väljare med lika förutsättningar kan bli de valda. Nomineringsprocesser och valprocedurer kan lätt manipuleras. Pastorn har det talade ordets makt, styrelsen förvaltandets makt, ledarna initiativets makt. Makten måste möta medvetna förhållningssätt, och inte betraktas som neutral, men som ett embryo till dess egen korruption.

När Jesus demonstrerar sin makt i rollen som fotatvagare gör han det på ett sätt som den ledare han är, som vågar rucka på rollerna, för en tid. Det ”rätta” förhållandet kan omedelbart återinträda. Men jag tror att Jesus syftar djupare. Den som är störst är de andras tjänare, sa han. Det är en nyordning som förebildas, som kyrkans makthierarkier allvarligt försummat.

När församlingen talar om makt ska den inte betraktas som något neutralt, men som ett uttryck för hur vi ser på andra. Och vi ska vara medvetna om maktens inneboende hot då vi möter andra människor. Paulus lärde: Godta varandra som Kristus har godtagit er till Guds ära. Det sätter varningstriangel vid ordet makt.

 

 

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Elmar Friesli
Mycket bra analyserat P A Sahlberg, för makten får absolut inte beskrivas som neutral. Makten kan utövas på hundratals olika sätt. Till exempel: Hela kyrkohistorien talar om makt och då speciellt mycket om utövandet av ond makt. Beträffande makt inom kyrkorna och församlingarna, så måste man verkligen vara på vakt, för att undvika alla sorters rivaliteter och maktutövande och kärlek, hänsyn, omtanke, generösitet o.s.v. måste sträcka sig längre än samfundsetiketter och bevakande av egna intressen och man måste verkligen noggrannt följa Jesu exempel. När vi personliogen lär känna Guds kärlek genom att den blir uppenbarad för oss, är det ofrånkommligt att negativa känslor jagas undan. När Guds kärleks ljus skiner i våra hjärtan, smälter känslor av ensamhet, rädsla, frustration, hat och maktbegär bort. När vi verkligen ser hur mycket Jesus älskar oss blir vi verkligt frimodiga. Och vad är nyckeln? Den är enkel, inrymd i dessa nio ord, "Vi älskar Honom därför att Han först älskade oss." Kärlek ifrån våra hjärtan kommer när vi tar emot och upplever Guds kärlek i oss. Johannes skrev, "Vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den" (1 Joh 4:16)
Benny Fhager
Kyrkohistorien är en historia av maktmissbruk i mångt och mycket. Att tvaga någons fötter och att tjäna är något annat.