Teologisk ateism på THS?

Stefan Swärd

SÄNDAREN HAR FÅTT TRE INLÄGG SOM KRITISERAR THS KONFERENS "BORTOM DET ÖVERNATURLIGA". EFTER DE TRE INLÄGGEN SVARAR REPRESENTANTER FRÅN THS PÅ INLÄGGEN.

En debatt har uppstått på min blogg om Teologiska Högskolan i Stockholm. Jag skrev ett blogg-inlägg som problematiserade en konferens vid högskolan som ska hållas 16 oktober med temat ”Bortom det övernaturliga”. Jag var noga med att poängtera att det inte handlade om THS verksamhet i stort, det handlade endast om denna specifika konferens.

Teologiska Högskolan i Stockholm har sedan sin start bedrivit en framgångsrik verksamhet. Det omfattande forskningsanslag som utannonserades för några veckor sedan är en indikation på skolans acceptans i samhället. Att en av skolans lärare, Joel Halldorf, skriver betydelsefulla kulturartiklar i Expressen, visar att skolan har lyckats med att forma en teologi som når ut i samhället och i den allmänna kulturdebatten. Att en tidigare lärare, Jayne Svenungsson, dels blivit professor i Lund och nu också blivit invald i Svenska Akademin är en bekräftelse på en teologi som når långt utanför kyrkväggar och som också når ett inflytande i den akademiska världen.

Konferensen ”Bortom det övernaturliga”, handlar om att marknadsföra och presentera teologiska idéer om att kristen tro kan vara icke-teistisk. En av de medverkande är Tomas Walch som företräder nätverket ”Kristen bortom Gud”. De driver tesen att det går utmärkt att vara kristen utan att behöva anta att det finns något övernaturligt. Thomas Kazen gör ett inspel som går i samma riktning. Presentationen av hans föredrag verkar peka i riktning mot tankegångar om teologisk ateism. Att det är evolutionen som har gjort oss benägna att uppfatta världen i termer av kausalitet och ändamålsenlighet. Det gudomliga måste inte innefatta intellektuell tro på ett övernaturligt väsen.

Min fråga är varför THS ska sprida sådana idéer? Vad är poängen och hur bidrar det till att utveckla ägarens verksamhet? Att en teologisk högskola kritiskt granskar teologiska idéer som ligger i tiden är helt legitimt, men dessa mycket marginella idéer ska tydligen presenteras utan kritisk analys och problematisering. Jag saknar här en akademisk hållning. Det är som om THS skulle ordna ett seminarium om Jehovas vittnen och låta endast företrädare för Jehovas vittnen positivt presentera deras religiösa idéer. 

Kazen kommenterar kritiken i Världen Idag och säger att:  ”THS är en akademisk institution och kan som sådan inte tro på något”.  Sedan finns det yrkesrelevanta delar, säger Kazen, och där finns med pastoralt formerande aktiviteter. Kazen säger vidare att: ”THS ägnar sig inte åt någon renlärighetscensur. Inte heller föreskriver vi hur studenternas gudsbilder ska se ut. Vi lever inte i en auktoritär medeltid.” Kazen har helt rätt i teknisk mening. Det är här vi har hamnat i den etablerade frikyrkan, med vår statsbidragsstyrda verksamhet. Vi har hamnat i samma situation som Svenska kyrkan där de blivande prästerna ska gå en akademisk-sekulär-konfessionslös utbildning i 3–4 år och sedan har man de yrkesformativa delarna i ett särskilt pastoralinstitut. Denna statliga styrning över våra frikyrkliga teologiska utbildningar tycker jag behöver diskuteras och problematiseras.

Jag tycker personligen att det är helt fel att utbilda frikyrkopastorer i en konfessionslös miljö. Det finns inte några skäl att frikyrkan lägger massa resurser på att bygga upp helt konfessionsbefriade högskolemiljöer. Då kan vi lika gärna låta våra blivande pastorer läsa vid vanliga universiteten, och forma motsvarande pastoralinstitutet, för att ge den yrkesinriktade pastorsutbildningen.

Det går också att ifrågasätta Kazens idé om att det finns en konfessionslös teologi som inte styrs av någon tro. Det går enligt min mening inte att driva någon helt konfessionsbefriad teologisk högskola.

Det akademiska förhållningssättet är att öppet redovisa sina värderingar och utgångspunkter. Att utgå ifrån att Bibeln bara är människors ord, en vanlig religiös urkund skrivet av människor – det är också ett teologiskt ställningstagande. Det seminarium vid THS som jag tog upp för diskussion är ju teologiskt-ideologiskt värderingsstyrt. Den statliga styrningen är inte värderingsfri, det handlar bara om att man ska underordna sig de befintliga paradigm som är rådande vid de statliga teologiska utbildningarna.

Högskole- och universitetsvärlden utgår i viss utsträckning från värderingsstyrd undervisning och forskning. Handelshögskolan i Stockholm till exempel, drivs utifrån övertygelsen att marknadsekonomin är det rätta för hur samhället ska organisera sin ekonomi. Det är en värderings- och ideologistyrd verksamhet men ryms inom statliga högskoleverksamheten. Dagens feministforskning och undervisning vid universitet är värderingsstyrd, men uppfattas som i enlighet med högskoleverkets riktlinjer. Att vara konfessionsbefriad – att inte utgå från någon tro – det är ett mycket tänjbart begrepp i den akademiska världen. 

Jag anser att det även inom svenska högskolesystemets ramar borde finnas visst utrymme för konfessionsinriktad utbildning och forskning. Det optimala är dock att vi bedriver våra pastorsutbildningar utanför statsbidragens och Högskoleverkets riktlinjer.

 

 

Stefan Swärd
  • 4 Kommentarer

  • Lägg till ny kommentar
  • Thomas Kärrlander

    Så vem behöver då THS? Ingen kristen iaf.
    Föresten vem behöver ens en bibelskola?
    En människa som verkligen vandrar med Jesus Kristus, Guds Son, vad mer än sin Bibel, kärleken, kraften och kunskapen genom den Heliga Anden behöver han?

  • Sven Andersson

    Käre Stefan Swärd, sedan när blev det förbjudet för oss kristna att lyssna på andra människor i vår samtid?

  • Rune W Dahlén
  • Rune W Dahlén

    Gjorde ett försök att länka till en annan artikel, men länken blev felstavad, så nu försöker jag på nytt:
    http://blipastor.nu/rune/2017/10/jonas-eveborn-har-borjat-som-kaplan-pa-...