Bilder på tragedierna av hungrande, förtvivlade och drunknade människor längs Europas gränser kablas ut över världen. Vi i Sverige borde känna igen oss.

Inbördeskriget i det forna Jugoslavien påminner på många sätt om kriget i dagens Syrien. Ofattbara grymheter som resulterar i stora flyktingströmmar.

Under 1990-talet beviljade Sverige uppehållstillstånd till drygt 82 000 flyktingar från det forna Jugoslavien. Sverige kollapsade inte under den bördan. Man kan inte förneka att det tidvis fanns problem,  men sett i backspegeln måste svaret på den  frågan bli ett klart nej.

Många som kom på 1990-talet, liksom de som kommer i dag, var förhållandevis välutbildade. När de väl lärt sig svenska gick de ofta rakt ut på den svenska arbetsmarknaden. I dag ligger snittlönen för dem som då var flyktingar i paritet med en ”svensk” snittlön. Allra bäst har det gått för dem som var barn när de flyttade till Sverige. Fler ex-jugoslaver har studerat på universitet procentuellt.

Flyktingar kan vara en börda men också en tillgång. Det är inte svart eller vitt.

Var tionde flykting från Jugoslavien återvände efter kriget. Hur syrierna gör beror på hur länge inbördeskriget pågår. De flesta experter ser ingen chans till fred under de närmaste fem åren.  Alla fredsförhandlingar som inleddes för något år sedan ligger nu nere. Europa är tvunget att hantera dem på något sätt.

Det vi ser nu är en emigrationsvåg som har mycket gemensamt med den som svepte över Skandinavien till Amerika från mitten av 1800-talet. Då flyttade folk, inte för att de var fattigare än sina förfäder utan för att det var första gången de hade råd att flytta, det vill säga köpa en båtbiljett.

De hade lärt sig läsa och kunde ta del av information.

De som nu flockas vid turk-iska gränsen och drömmer om Sverige är 2000-talets version av Vilhelm Mobergs Utvandrarna. Många flyr från krig och siktar på Norden av samma anledning som Karl Oskar Nilsson och de andra som flyttade från Sverige, i hopp om ett bättre liv.

Denna resa blir möjlig tack vare kapital, för att betala resan och information för att veta hur man ordnar resan.

För Karl Oskar var det tidningar som berättade om Amerika. För syrierna är det digital kommunikation som förmedlar om livet  här i Norden. 

 Flyktens livsform har ett alldeles eget språk — utsatthetens språk.

Men ingen kan vara oberörd av katastrofen.

Vi har alltid dragit upp gränser mellan människor.Medan vissa EU-länder bygger murar vid sina gränser, ger Angela Merkel flyktingarna ett hopp för framtiden.

Vi har alltid dragit gränser på olika sätt. I min barndoms bönehus satt kvinnorna på ena sidan mittgången och männen på den andra.

Som vuxen lärde jag mig känna gränsen mellan fattig och rik, lärd och olärd.

Vi drar också en gräns mellan den som är ond och den som är god. ”Lek inte med Ing-var, det är en dum pojke, sa mamma.”  Och därmed hade hon dragit en gräns mellan sin snälla pojke och Ingvar.

Paulus drar en helt annan gräns. Den går inte mellan människors hjärtan utan genom själva hjärtat.

Gränserna går mellan gott och ont, inte mellan dig och mig.

Jag citerar författarinnan Margareta Melin:

Folken på jorden har olika färg, olika språk och problem

Olika bostad och olika jobb, men alla är mänskor för det.

Hår kan vara krulligt och lockig och rakt, näsor är stora och små

ögon är svarta och bruna och blå, men ögon är ögon ändå.

Vi är miljarder som bor på vår jord, fred vill vi ha med varann

sluta med vapen, med våld och förtryck

och lära oss dela på allt, Ja lära oss dela på allt.