Opinion&Debatt
Ledare
Göran Gustafson

Språkresan behöver få ta tid

År 2015 sökte nästan 163 000 asyl i Sverige och nu är tiden inne för många av dessa att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Idag finns omkring 75 000 människor inskrivna i arbetsförmedlingens etableringsåtgärder och den siffran lär knappast minska den närmaste tiden.

För att skynda på integreringen tog den rödgröna regeringen för två år sedan initiativ till det så kallade snabbspåret, där utlandsfödda med minst tre års akademisk utbildning under en koncentrerad tid skulle lära sig svenska, men också få sina betyg validerade och samtidigt få göra praktik.

Regeringen har haft stor tilltro till snabbspåret men en rapport från Arbetsförmedlingen som släpptes nyligen visar att endast 9 av 14 snabbspår fungerar och att antalet deltagare dessutom är få. Generaldirektören för arbetsförmedlingen, Mikael Sjöberg, har i intervjuer försökt att tona ned förväntningarna på projektet.

Språket är avgörande för möjligheten att bli delaktig i ett nytt sammanhang. Att lära sig ett nytt språk som vuxen är ett oerhört omfattande arbete. Det sägs ibland att invandrare inte är motiverade att lära sig svenska språket men forskning visar att det ytterst sällan är bristen på vilja som är förklaringen. I stället handlar det i hög grad om ojämlikhet i olika former av maktstrukturer där den utlandsfödde hela tiden befinner sig i underläge. Om man inte får avkastning för allt arbete man lägger ner på ett nytt språk utan blir ratad utifrån sitt språk och efternamn vid arbetsintervju efter arbetsintervju, då minskar också motivationen.

Den danska studien At blive en del af en arbejdsplads - om sprog och laering i praksis (Sögaard Sörensen & Holmen 2004) visade på många av de svårigheter som kan försvåra introduktionen, och därmed också språklärandet, för en utlandsfödd på en arbetsplats. Det kan vara tidspress och krävande arbetsmoment som ger små möjligheter att lära sig de språkliga begrepp som normalt används. Men det kan också bero på missriktad omtanke där man ger enkla eller monotona arbetsuppgifter till den nyanställde som skapar få möjligheter till språkutveckling.

Över huvud taget kan en bristande förståelse för hur det är att komma till en ny arbetsplats och samtidigt lära sig ett nytt språk, förstöra motivationen för de nyanställde. I stället för att förlora ansiktet och framstå som korkad väljer han/hon att sitta ensam på rasterna och sedan fokusera på arbetsuppgifterna i stället för att se arbetet som en möjlighet att växa in i sitt nya sammanhang.

En lärarkollega, uppvuxen i Östeuropa, berättade för mig hur viktigt det var för henne att ha en handledare när hon började arbeta som lärare i Sverige. Hon hade bott här många år i och hade goda kunskaper i sina fackämnen, men handledaren var ändå avgörande för hennes självförtroende som lärare. Han hade tid avsatt för hennes frågor och funderingar och blev till ett stort stöd i processen att våga undervisa på svenska. 

Karin Sandwall, föreståndare för nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, använder ordet beredvillighet i sin avhandling från 2013 för att beskriva den viktigaste förutsättningen för en utrikesfödd att växa på sin arbetsplats. Om det inte finns beredvillighet och beredskap hos arbetskamrater och arbetsledning riskerar alla parter att bli besvikna. Det går helt enkelt inte att underskatta hur viktigt förhållningssättet från chefer och anställda är till dem som kommer nya till ett arbete och samtidigt är på väg att utveckla sitt språk.

Att visa förståelse för att det tar tid att lära sig är en viktig del. En annan är att ge tydlig information och förmedla kunskap på ett grundläggande sätt. Ett tredje handlar om att uttrycka positiv feedback och bekräfta de utlandsföddas satsning att försöka lära sig ett nytt språk. Forskning visar att utlandsfödda sällan får erkännande för sina ansträngningar i en ny språkmiljö.

Många av oss svenskar kan tala en mer eller mindre begränsad engelska, och det är lätt att glömma hur lång tid det tagit för oss under skolåren att utveckla den. Regeringens förslag med snabbspåret avser att man som vuxen ska lära sig det svenska språket under mycket kort tid. En av de ansvariga för ett av dessa snabbspår  jag stötte på i ett sammanhang förklarade svårigheterna med projektet. Människor som arbetat med till exempel juridik i Syrien lär sig ganska snabbt de svenska facktermerna, men saknar helt förmågan att binda meningar med hjälp av verb och adjektiv. Även om man lär sig fackspråket krävs det ändå stora kunskaper i svenska för att kunna kommunicera förståeligt och den processen tar tid oavsett om man bara gått i grundskolan eller har högskoleexamen i ett annat land.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för alla nysvenskar genom arbetsförmedlingen behöver sannerligen förbättras på många sätt. Integrationen av alla de människor som kom till Sverige 2015 sker dock inte främst genom snabbspåret utan genom vardagsmöten. Det är vår beredvillighet som är avgörande om dessa människor ska bli en del av det svenska samhället. Det är genom beredskap och förståelse på våra arbetsplatser, i föreningslivet och på språkcaféerna som utlandsfödda kan växa in i det svenska språket och få självförtroende. Därför får vi inte underskatta hur viktigt ditt och mitt bemötande är för människor som just nu gör en mycket lång språkresa. 

 

Göran Gustafson

Kommentera

FLER NYHETER

Topplistan