Sofia Camnerin: Samma Gud men olika uppfattning

Sofia Camnerin Biträdande kyrkoledare Equmeniakyrkan

Var står Equmeniakyrkan i frågor som rör synen på de Abrahamitiska religionerna, exempelvis i huruvida kristna och muslimer tror på samma Gud eller ej? Den frågan ställer Bo Fjällström i Sändaren nr 8 2018 i kölvattnet av Migrationsverkets olika utspel kring konvertiter. I Sändaren nr 9 Skriver Roland Almkvist att det inte handlar om att ”byta Gud” utan om att få en ny relation till Gud.

Equmeniakyrkan utgör en gemenskap av församlingar och medlemmar och alla dessa står nog inte på samma ställa i dessa frågor, lika lite som i många andra frågor.

Som en av Equmeniakyrkans valda ledare och företrädare resonerar jag i frågan. Jag diskuterar gudsbild och vad gudsbilden har för betydelse i synen på konvertering. Jag behandlar inte soteriologin, läran om frälsningen. Det samtalet får fortsätta i annat sammanhang.

Som kristna tror vi i likhet med muslimer och judar att det endast finns en Gud. Vi är monoteister. Vi kan därför inte ta vår utgångspunkt i att andra religiösa företrädare tror på en annan Gud. Det finns ju bara en Gud, tror och bekänner vi. Vi bekänner i såväl den apostoliska som nicenska trosbekännelsen att vi tror på en Gud som är hela världens skapare. Som kristna tror vi att Gud skapar och upprätthåller allt, att Gud vill hela världens räddning och har blivit kropp, människa i Jesus. Vi tror att Gud är närvarande och verksam som Ande. Vi tror att Gud i sig själv är inbördes relation, tre i en, och i ständig utsträckning av sig själv.

Muslimer tror på Gud den Enda och att inte sätta någon vid Hans sida. Inom judisk religion har inte tron samma avgörande betydelse men Gud beskrivs som alltings Skapare, som en enda enhet.

Inom de olika religionerna tror vi alltså på olika sätt om Gud. Vi har olika bilder av Gud. Vi framställer Gud på olika sätt och betonar olika saker. Självklart vet vi att ingen av oss kan fånga Gud, att ingen av oss har sett Gud (Joh 1:18). Som kristna tror vi dock att Gud har visat sig i Jesus, som vi som lever nu inte heller har sett. Vi har berättelserna om honom i de kristnas heliga skrift, bibeln. Vi tror att Gud har uppenbarat sig i Jesus. Intressant för kristna är att muslimer i islamteologisk bemärkelse inte kan betraktas som muslimer om de inte tror på Jesus, Moses, Abraham och de andra profeterna. Man är inte heller muslim om man inte tror på de böcker dessa har fått uppenbarade av Gud. Både kristna och muslimer tror ju att Guds sändebud redan har kommit, vilket påverkar det levda religiösa livet. Kristna vill leva som Jesus, muslimer tolka Koranen som Muhammed. Judar väntar fortfarande på sändebudet.

Frågan om huruvida det enbart finns en Gud och om vi därmed tror på samma Gud, kan dock inte utgöra skäl för att bedöma huruvida en person som har konverterat från en religion till en annan ska betraktas som konvertit. Det avslöjar stor okunskap om vad religion är, vilken roll gudsbilden har, om de olika religionerna som sådana. Även om det finns stor variation inom de olika religionerna hålls de ju inbördes samman av beståndsdelar som gör dem till just olika religioner.

Det går självklart inte att på ett fullständigt sätt beskriva hur de olika religionerna tar sig i uttryck med några få meningar, men redan några få meningar kan peka ut avgörande skillnader.

En skillnad är synen på ordningsföljd tro-handling. I kristen tro (i alla fall protestantisk) har vi traditionellt betonat att tron kommer först och att handling följer på tron. Inom judendom och islam är det genom handling, lagen, som man kan förstå tron. Det ger en skillnad i hur man ser på läran och lagens plats i de olika religionerna.

 Kristnas gemenskap kallas kyrka. Kristna tror och bekänner Gud som treenig. Kristna tror att Gud blivit människa i Jesus Kristus och bekänner Jesus Kristus som hela världens frälsare. Kristna har ett antal sakrament där dop och nattvard bekänns av de allra flesta. Som kristen är du döpt. Kristna ber och läser bibeln. Söndag är vilodag då du går i kyrkan. Som kristen vill du leva i helgelse och efterföljd. Liv och lära hör samman.

Muslimers gemenskap kallas umma. Den muslimska tron bygger på sex principer; Att tro på Gud den Enda och inte sätta någon vid Hans sida, tro på änglarna, böckerna, sändebuden, uppståndelsens dag och tro på ödet. Man praktiserar sin tro genom Islams så kallade fem pelare; att bevittna att det inte finns någon gudom värd att dyrkas förutom Gud och att Muhammad är hans sista profet och sändebud, att be de fem dagliga bönerna, att fasta under månaden Ramadan, att erlägga allmoseskatten och för den som har förmågan, genomföra vallfärden en gång i livet.

Till skillnad från islam och kristendom finns det inom judendomen inga officiella trosuppfattningar eller trosmässiga villkor som förutsättning för att vara medlem. Det är en ceremoniell lag, påbud och förbud (mitzvot) från Torah, som utgör grunden i judendomen. Till skillnad från de andra Abrahamitiska religionerna spelar tron en underordnad roll. En person kan betraktas som jude om den antingen håller fast vid ett helt system av trossatser som gäller den Allsmäktige och livet efter döden, om den håller fast vid ett antal enkla trosuppfattningar som ger innebörd till befintlig ritual, eller (åtminstone i liberal judendom) till och med om vederbörande inte alls tror på Gud.

Även i kristna sammanhang brukar vi betona att kristen tro inte primärt är tro utan liv, liv i Jesu efterföljd, liv i gemenskap med andra troende, i kyrkan. Kristet liv är att praktiskera tron i vardagen, leva så att vi återspeglar Jesu kärlek. För människor som omvänder sig till Kristus, oavsett om de kommer från annan religiös eller icke-troende bakgrund så sker en omorientering av livet. Som kristen kommer du med i en ny gemenskap med andra troende, du börjar troligen prioritera annat, livet förändras. Religion är relation, sociologi, kultur och till viss del troslära. Vi vet att det för många innebär livsfara att byta religion.

Alltså; Som kristna kan vi inte förutsätta något annat än att det finns en Gud. Om någon säger sig tro på Gud är det Gud den tror på. Vi kristna tror ju att det endast finns en Gud. Däremot kan man ha olika relation till denna Gud och olika uppfattningar om Gud. Vi kristna tror att Gud är kärlek, exempelvis, nådefull, att Gud vill rättfärdighet, att Gud blir människa. Vi tror att vi kan ha en personlig relation till Gud, att Gud är närvarande genom sin Ande osv.

För övrigt borde vi som kristna vara mycket mer angelägna om dialog med såväl andra religiösa företrädare som de som säger sig ”tro på Gud på sitt eget sätt”, eller ”inte på den kristna guden men på Gud”. För vem av oss kan egentligen utforska Gud eller känna Guds tankar, vara Guds rådgivare? I Gud finns djup av rikedom, vishet och kunskap. Guds är härligheten (jfr Rom 11: 33-36).

Vi borde lite oftare som Paulus när han talade till Athenarna på Areopagen (Apg 17), öva oss i att utgå från människors erfarenheter när vi ska samtala om tro, evangelisera, sprida glädjebudskapet i ord och handling. Och vi behöver öva oss i lyssnande, respektfullt. Det finns mycket att lära av syskonreligionerna. I skrivandet av denna text har jag exempelvis fått hjälp av en muslimsk och en judisk företrädare.

 

 
Sofia Camnerin , Biträdande kyrkoledare Equmeniakyrkan

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Magnus Hagevi

Kristna tror att Jesus är Gud, det gör inte muslimer. Det är alltså rimligt att ha uppfattningen att icke-kristna, däribland muslimer, inte tror på samma gud som kristna. Den treenige Guden är i sig själv gemenskap, samtidigt som var och en av Guds personligheter är fullgoda uppenbarelser av vår enda Gud. Denna Gud delar kristna med varandra, men inte med icke-kristna som istället tror på något som inte finns. Att få gemenskap med den levande guden är avgörande för varje människas liv.

AnnKatrin Ljungh
Jättebra och klargörande så långt jag kan bedöma.
Ingegerd Holmlind
Ingen kommer till Fadern utom genom mig säger Jesus Gud är en enda Gud är Fader Son och Helig Ande
Torbjörn S Larsson

En väldigt välformulerad och samtidsanpassad text. Egentligen oantastlig. Synd bara att den saknar biblisk grund. Oerfarna kristna eller ytliga pastorer reagerar knappast. Religionsblandning.

Hur främmande känns inte Petri ord på pingstdagen. " I ingen annan finnes frälsningen, ej heller finns något annat namn genom vilket vi kan bli frälsta". Jesus är tyvärr enda dörren att nå Gud.

Pauli ord att andra religioner ber till onda andar OCH inte till Gud vågar väl det knappast andas om i korridorerna på THS. 

Som sagt välformulerat, men tyvärr bereder sådana här artiklar vägen för antikrist.

Johan Wikström

Tro mig Torbjörn S Larsson; det finns absolut de som andas i de termerna på THS. Det går att både vara vän och ha en annan uppfattning än annan, samtidigt. 

MVH en på THS. 

Sven Andersson

Magnus Hagevi skriver: "Kristna tror att Jesus är Gud, det gör inte muslimer."

Är det således hög tid för oss i Equmeniakyrkan att klippa det sista historiska bandet till Herrens broder, Jakob, genom att bränna upp "halmepisteln", Jakobs brev - om inte bokstavligen så i alla fall symboliskt?

Eller kan vår kyrka garantera att den äldsta kristna församling som samlades med Jakob i täten i templet i Jerusalem bekände, att Jesus är Gud i den speciella och trinitariska mening du här ger uttryck för?

Är det inte möjligt att dessa kristna var mer judiska i sin tro än vad vi är och vad får det i så fall för följder för oss? Kan vi ens tala om en Kristocentrisk teologi i Jakobs brev? Är inte dess teologi snarare teocentrisk/Gudscentrerad?

Och är det inte mer konstruktivt att i en multireligiös värld som vår använda detta bortglömda Jakbos brev som en brygga till våra trossläktingar,  Abrahams barn -  judar, muslimer och andra Gudsvänner?

Eller kan det vara så illa att vi är rädda för ett brev med för många beröringspunkter med dem? Är det därför som  Jakobs brev sällan stått högt i kurs bland oss kristna?!

Anders Ljungberg
Inom är islam den största synden att ha någon på sidan av Gud som dom anser att kristna har Och det finns ett antal företrädare i Egypten som säger att kristna är icketroende eftersom de inte accepterar Muhammed Och de säger också att Bibeln och torah är korrumperad Och det finns flertal verser i Koranen som pratar nedsättande om kristna
Gustav Hafström

Jesus och Allah är inte samma Gud. Jesus själv sade: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." (Joh 14:6) Vi behöver ledare och apostlar som bjuder in människor att bli Jesu efterföljare. I Islam, judendom och icke-Jesus centrerad kristendom eller i någon annan mänsklig ideologi finns frälsningen. Frälsningen finns endast hos Jesus Kristus, den ende sanne och levande Guden. Detta måste vi som kristna ledare våga försvara och förkunna, ständigt. Så att människorna omkring oss kan lära känna Jesus genom oss och vår förkunnelse. Gud välsigne dig Sofia! /Gustav Hafström, präst i Hammarbykyrkan Stockholm 

Stefan Jämtbäck
Torbjörn S Larsson, din kommentar väcker en del frågor i mig. ”Ytliga pastorer”? ”Oerfarna kristna”? ”Antikrist”? Jag är visserligen inte pastor, men jag skulle säga att jag är rätt ”erfaren” som kristen. Ytlig? Nä. Den här kloka artikeln som går på djupet i frågan hjälper mig att sätta ord på det jag tänker. Det jag länge tänkt. Jag blev extra glad att se artikeln just nu eftersom jag haft givande twittersamtal i samma ämne. Där ställde jag en fråga till en pastor. En fråga som jag även vill ställa till dig: Tänker du att du är kristen för att du gjort ett medvetet val mellan kristendom, judendom och islam eller för att du är född och uppvuxen där du är född och uppvuxen? Pastorn ville inte svara på det. Jag hoppas att du, Torbjörn S Larsson, vill det.
Inge Nilsson
Sofia det du talar för är ren Synkretism. Per-Arne Imsen reder ut begreppen i sin senaste bok "Inga andra gudar" https://www.akademibokhandeln.se/bok/inga-andra-gudar/9789198361308/