Slöseri i myndighet utan mening

Inte främst personlig girighet utan politiskt ogenomtänkta reformer är en betydande del av förklaringen. När verks-

chefer numera rekryteras i öppen ansökningsprocess — en förändring de flesta kommentatorer uppskattat — skjuter ersättningarna i höjden och  avgångsvillkor blir lätt generösa. Anställningstrygghet har högt värde i Sverige.

   Och när Tillväxtverket behöver ordna mycket konferenser för att engagera personalen, kanske det beror på att själva verkskonstruktionen är bristfällig. Den för de flesta okända myndigheten är en märklig blandning verksamheter för glesbygdsutveckling, samordning av EU-bidrag, stimulans av företagande, särskilt kvinnligt, med mera. I detta finns ingen självklar verkssamhörighet. Behövs myndigheten över huvud taget?