”Om du aldrig förmår leva för något större än din plånbok, din mage och din karriär, så kommer du aldrig att kunna välsigna människorna i din närhet.” Så skrev Tim Keller i Hemmets Vän för en tid sedan.

Här har vi kanske förklaringen till en del av bristen på medmänsklighet i vårt land. Vi som har allt, är inte så pigga på att dela med oss av vår välfärd. Varför irriterar EU-emigranterna så många? Kan det vara därför att de påminner oss om vårt överflöd av livets goda och deras avsaknad av nästan allt? Något som vi inte vill bli påminda om. För att inte tala om alla flyktingar som kommer och tar våra jobb och bostäder! Saker som vi tar för självklart bara tillhör oss. Att vi var brist på arbetskraft i det här landet, det blundar vi för.

Är vi verkligen så upptagna av oss själva, att vi inte längre ser vår nästas nöd?

Just nu förfasar vi oss över hur amerikanarna kunde rösta fram en rasist som sin ledare, men jag hoppas att ditt och mitt handlande gentemot våra medmänniskor är så mycket bättre, så att ingen behöver förfasa sig.