Sverige har hamnat i ett tämligen speciellt, rätt unikt läge efter valet. Många av de gamla banden som hållit ihop våra politiska spelplaner omprövas.
Man kan, som Peter Lorin och Lennart Haglund, då tycka att vår ledarskribent Philip DeCroy allt för tydligt redogör för hur han skulle vilja se att nästa regering formeras. Och framför allt, hör det verkligen hemma på ledarplats i Sändaren? Man kan också, som Staffan och Karin Sandin, tycka att det var så bra skrivet att bara texten i sig är värd en helårsprenumeration.
Sändaren är, och kommer fortsätta vara, partipolitiskt obunden. Självklart hade jag som chefredaktör en dialog med Philip innan publicering. För visst går det att resonera kring om detta var att dra det för långt, och om jag nu så självklart kan skriva orden om obundenhet strax här ovan.
Vi har säkert anledning att ödmjukt pröva oss mot denna höga ambition nu liksom i framtiden. Men andemeningen i Philips text menar jag i första hand inte är att ta ställning för något, som emot något. Han tar ställning mot en resa tillbaka till tuffare positioner där politiska extremer plötsligt kan få plats, och makt, i finrummen. Sändaren har ingen åsikt i om Alliansen går eller består, men i grinden mot Olle tänker vi stå starka.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR