Equmeniakyrkans medlemmar var samlade till årskonferens i Kista, 5 – 7 maj. En fråga som skapat debatt och samtal innan konferensen var den om en ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan. Den frågan var och är stor för alla medlemmar. Presidiets hantering av frågan visade att det inte fanns en känsla för denna frågas valör, den skulle hanteras snabbt och rationellt.

Jag undrar hur många som åkte från konferensen i lördags i tron att det beslut som fattades först var det beslut som gäller? Själv mötte jag i söndags vänner i Stockholm som var omedvetna om att beslutet rivits upp och att ett andra beslut tagits. På Sändaren hemsida kunde jag läsa om det första beslutet, som det gällande beslutet. Det visade sig att journalisten, liksom andra, inte satt kvar då första beslutet revs upp. Vi som var kvar hela förhandlingspasset, fick uppleva en otrolig uppvisning av odemokratiskt förfarande!

Efter cirka en timmes förhandling skulle beslut fattas. Det hade då betonats upprepade gånger att frågan att besluta om gällde endast sidan 5, att en överenskommelse skall tecknas, inte de bifogade sidorna med förslag till hur ett lokalt avtal kan se ut. I de bifogade sidorna finns ordet omdop och detta skapade många invändningar, främst från baptister. Det skickades med en uppmaning till kyrkostyrelse och kyrkoledare, att fortsätta samtalen och få till stånd en omformulering, så att ordet omdop tas bort. 

Beslut I fattas. Därefter utbröt fullständigt kaos! Konferensdeltagare och ombud pratade, en del gick ut.  Kyrkoledare och representanter för kyrkostyrelsen pratade med presidiet. I den oreda som uppstod, uppmanade presidiet några gånger till tystnad och efter att många lämnat salen föreslogs en paus på fem minuter. Presidiet informerar efter paus om att Beslut 1 måste rivas upp och nytt beslut fattas, där det inte ges möjlighet att uppmana till omformulering av ordval, vilket sades vara helt omöjligt.

En ordningsfråga väcktes, eftersom det tidigare sagts att endast sidan 5 skulle ingå i beslutet, hur kom det sig då att medskicket om samtal kring omformulering var omöjligt? Ny oreda och kaos på några minuter, inget svar gavs till den som väckte ordningsfrågan. Så plötsligt kunde vi se hur en representant för kyrkostyrelsen nästan tvingas fram till mikrofonen, står och tvekar en stund och kommer så med en kryptisk information att beslutet inte är godtagbart och måste ogiltigförklaras. Detta i snabbt tempo.

Beslut II fattas. Det andra beslutet innebär att en ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan skall tecknas och att i de lokala avtalen, Svenska kyrkans synpunkter på dop är allenarådande.

Skriven reservation mot denna processhantering inlämnades till presidiet. Min undran är om reservationen kommer att noteras i protokollet?

Är detta den demokrati som Equmeniakyrkans ledare och kyrkostyrelse vill tillämpa?

Liknande hantering av frågor har jag upplevt många gånger på 80- och 90-talen i Kongo, under min tid som missionär. Då suckade vi och sa; ”när ska de lära sig demokratisk arbetsform”? I dag händer det inte så ofta – i Kongo. Att detta skulle hända år 2016 i Sverige – det hade jag inte väntat mig!

Det vore intressant att få en ärlig förklaring till denna hantering av en viktig fråga. Kommer andra viktiga frågor att hanteras på liknande sätt? Är det så att Equmeniakyrkan, på ett fördolt sätt, är på väg att ledas in under Svenska kyrkans tak?

Tilläggas kan att frågor om Verksamhetsplan 2017/2018 och Budget 2017 därefter snabbt avklarades. Utan chans till eftertanke och reflektion om de tilläggsförslag som inkommit. Kyrkostyrelsen fick som de ville!

Vår kyrka är i behov av goda ledare, aktiva medlemmar och den mångfald som bildarsamfunden medfört! Detta borde vara möjligt att realisera!

Agneta Lillqvist Bennstam

SVAR DIREKT 1:

Som mötespresidium är bland det enda vi vet att ingenting blir som vi har tänkt oss, hur mycket vi än förbereder oss. För det mesta klarar vi ut oväntade situationer på ett åtminstone godtagbart sätt, men i ärendet om överenskommelsen med Svenska kyrkan brast vi på flera punkter. Det ber vi om ursäkt för. I efterhand kan vi se lösningar som hade gjort beslutshanteringen såväl smidigare som tydligare och snabbare och vi kommer att ta med oss alla synpunkter i vår utvärdering. På det sättet gör vi vad vi kan för att upprätthålla en välfungerande demokrati.

Reservationen har självklart förts till protokollet.

Mötespresidiet

kyrkokonferensen 2016

SVAR DIREKT 2:

Kyrkokonferensen beslutade med tydlig majoritet att ställa sig bakom förslaget till överenskommelse med Svenska kyrkan. Den innebär (om den även antas av Svenska kyrkans kyrkomöte) bland annat att vi bejakar varandra som delar av Kristi kyrka i världen, att vi bejakar Kristi närvaro i varandras dop – och nattvardsgudstjänster, att vi bejakar varandras vigningar och ordinationer.   

På samma gång som vi konstaterar detta instämmer vi i insändarens oro över oredan kring beslutsfattandet och vi beklagar att vi bidrog till detta. Men det är viktigt att komma ihåg att den del av beslutet som efter en stunds samtal togs om var och hur vi ska arbeta vidare med frågan, och då särskilt det som rör förslaget till utformning av de lokala avtalen. Och det var ju detta diskussionen både på påverkanstorget och i plenum handlade om. För att möta dessa invändningar, som är relevanta, lade vi från kyrkostyrelsen tilläggsförslaget, som också fick stöd i konferensen, och som innebär att vi nu har ett entydigt uppdrag att samtala vidare med Svenska kyrkan om formuleringar och ordval i förslaget till utformning av lokala avtal. 

 Det beslut som konferensen tog om efter diskussion och ajournering var en ytterligare specificering av samtalens innebörd och det förslaget drog ju förslagställarna tillbaka inför omtaget i beslutsordningen, därför att man var relativt nöjda med det tilläggsförslag som redan antagits av konferensen.

 Vi vill dock tydlig markera att vi inte kan dela slutsatsen att besluten skulle innebära att Svenska kyrkans hållning i dopfrågan är allenarådande. Equmeniakyrkan beskriver i teologisk grund vår syn på dopet. Vi har i vår kyrka en mångfald av perspektiv och den ska vårdas och respekteras. I den överenskommelse på nationell nivå som nu är antagen för vår del finns inga förändringar i vår kyrkas syn på dopet. Vem eller vilka som kan döpas i våra sammanhang avgörs av den lokala församlingen.

Men det är viktigt att notera att om man på lokal nivå ska skriva avtal så är det två parter som möts och där är det så att Svenska kyrkan inte har mångfald mellan församlingar i synen på dopet.

 Till sist en reflektion kring konferensens demokratiska arbete. Sedan Equmeniakyrkan bildades har vi använt påverkans-torg. Det är där kompletterande förslag ska läggas, det är där kompromisser och jämkningar kan göras. På långt mer än hälften av de ärenden som behandlades på påverkanstorget jämkade kyrkostyrelsen ihop sig med olika förslagsställare för att hitta det bästa beslutet med bredast stöd, det gäller även ett antal kompromisser kring verksamhetsplanen. 

Olle Alkholm

Tomas Bjöersdorff

Christer Jonsson