Lev ett annat rikes ekonomi

Jul- och nyårsfirandet har blivit ett kommersiellt jippo. Om 2015 vet vi väldigt lite, men även då kommer ekonomi att prägla såväl politiken som nyheterna.

Istället för att fromt säga att det finns något viktigare än pengar, är det tid att säga: Kyrkan och dess medlemmar är kallade av Gud att leva ett annat rikes ekonomi. En gudsrikesekonomi, där gåvan står i centrum.

Så här vid årsskiftet behöver vi fundera på hur vi skulle kunna skapa en nödvändig friktion i förhållande till en alltmer omslutande ekonomistisk verklighet.

Då kan det vara klokt att påminna om att evangeliernas budskap handlar om tro och ekonomi, om förhållanden mellan rika och fattiga, och om ett rättvist samhälle. Gudasonen föddes i enkelhet, levde enkelt och brukade aldrig våld. De första kristna utmärkte sig i en radikal egendomsgemenskap, där de gav tid, arbete och ”nådegåvor” till varandra — och de samlade in medel till de fattiga. Långa stycken i Paulus brev gäller en insamling till behövande (läs: 1 Kor 16, 2 Kor 8).

Drivkraften i denna sociala revolution var att de kristna var väl förankrade i gudsrikets verklighet. Jesu varningar om ”habegäret” tog man på allvar. Kanske skulle vi kalla det ”konsumism”. Till sina efterföljare sa Jesus: ”Akta er för allt habegär!” Därför att ”en människas liv inte beror på överflöd av ägodelar” (Luk 12:15).

På vilket sätt vill och kan Equmeniakyrkans församlingar och andra församlingar vara en framtidsrörelse, där ”mötet med Jesus förvandlar mig, dig och världen”? Hur förvandlas habegäret och rovdriften på planeten i våra församlingar?

 Livsmönstret för en sådan framtidsekonomi firar vi redan i nattvarden. I det brutna brödet och delade vinet förkunnar vi Guds utgivande kärlek. Det är gåva på riktigt. Vi funderar för sällan över vad det konkret innebär att å ena sidan leva i en värld dominerad av vinster, egenintressen och förtjänster – och samtidigt vara oförtjänt mottagare av själva livet som en gåva.

Det lekfulla namnet Equmenia anspelar på ekonomi. Det är alltså en ekonomisk utmaning att tillhöra Equmeniakyrkan. Vilken teologi har vi då för tro och ekonomi? Flera framstående filosofer och sociologer i vår tid har reflekterat över vad gåva är för något, till exempel Pierre Bourdieu och Jacques Derrida. Det är tid att låta frågan hamna högt på dagordningen i församlingar och ungdomsföreningar. En bra början kan vara att läsa Jakobs brev tillsammans.

I dag tycks många tro att församlings- ekonomi är ett slags statlig angelägenhet, men de kyrkosamfund som förenats i Equmeniakyrkan var en gång väl utvecklade gåvokulturer. Missionen, medmänniskan och församlingen var den gudsrikets ekonomi man gav till och förvaltade. I dag har många församlingar svårigheter med att få det ekonomiska ansvaret att fungera. Och då handlar det ändå om att medlemmarna i någon mening ger till sig själva. Ännu svårare är det nog att föra fram ett givande ”utöver tiondet”, som det ibland uttrycks när vi ska offra till diakoni och internationellt missionsarbete.

Den här ledaren är skriven med en stilla bön om ett återlärande av kyrkans gåvokultur, så att vi frimodigt i Jesu anda kan säga: ”Så ska ni ge!”

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Anders Eriksson
Håller i stort med Sune Fahlgrens ledare om att det borde vara så att vi ser Equmeniakyrkan som en del av det kommande gudsrikets ekonomi. Det var den tanken som motiverade givandet i bildarsamfunden. Tyvärr är kopplingen mellan Guds rike och Equmeniakyrkan alldeles för svag idag, både i det man säger och det man gör, för att jag ska kunna motiveras att skänka pengar till det internationella arbetet. När det förr hette mission och annandagsinsamling skänkte man medel mycket tydligare till en önskan om att sprida Guds rike.
M Ahlgren
Kan inte hålla med om att det lekfulla namnet equmenia anspelar på ekonomi, ser gärna att den delen utvecklas av författaren. När namnet dök upp första gången var när den gemensamma ungdomsorganisationen skapades. Genom att sammanföra begreppen ekumenik och EQ i ordet ”equmenia” [equme´nia] skapades 2007 ett helt nytt egennamn. Ekumenik: ”Arbete för enhet o. samförstånd inom den kristna kyrkan”. (SAOL) Ordet har sin grund i oikoumene som i nytestamentlig grekiska var begreppet för ”hela den bebodda världen”. I Nya Testamentet används oikos om den kristna församlingen. Oikos betecknar det vi idag kallar hem och hushåll, och är grunden till ordet ekonomi. EQ: (Emotional Quotient – emotionell intelligens). Känslor tillhör ett av människans viktigare uttryck och är en väsentlig drivkraft i människans beteende. Att vara vän och i samklang med sina känslor, använda dem positivt för sig själv och andra, är en fråga om att utöva emotionell intelligens. EQ är också knutet till ordet empati.
Sune Fahlgren
Hej M Ahlgren! Det flesta som hör namnet Equmenia känner inte till hur ordet skapades. Men man hör ljudlikheten mellan equmenia och ekonomi. Grekiskans oikoumene är faktiskt en participform av ordet oikos, som just betyder det du helt rätt skriver: "hem och hushåll och är grunden till ordet ekonomi". Så ljudlikheten har en poäng som är mer än likheten med ekumenik och EQ.
Thorsten Schütte
Hej M Ahlgren! Äntligen får jag en förklaring för "felstavning" av ordet equmenia som inte alls passar in i bilden att man i svenskan stavar låneord så fonetiskt som det går vilket låter equmenia framstå som en skvader.
M Ahlgren
Att skriva i en ledare att equmenia anspelar på ekonomi är inte bara fel, utan dumt. Och att sedan dra slutsatsen att det är en ekonomisk utmaning baserad på namnet.., jag bara funderar på hur de tankegångarna går. Är det annorlunda i de kyrkor som har namn som inte påstås relatera till ekonomi? Sändaren och dess ledare borde stå för en sanningsenlig beskrivning av namnet och inte acceptera efterhandskonstruktioner eller felaktiga kopplingar (som går baklänges). Det fanns och det finns ingen reell koppling mellan ordet och ekonomi. Eller är ekumenik bara baserat på ekonomiska förutsättningar, att olika kristna grupperingar ska samarbeta är baserat på ekonomiska vinster. Att det finns utmaningar är sant, men basera inte ett resonemang på helt felaktiga grunder och då till råga på allt med historieförfalskning.
M Ahlgren
Torsten Jag vet inte om du försöker vara lustig, men jag tycker du misslyckas kapitalt. Och det är ingen felstavning, det finns, som du ser, en riktig tanke bakom namnet, mer än vad man kan säga om mycket annat. "För länge sedan" gick ungdomar ihop och vågade något, som många av de som idag är tyckare ansåg vara hopplöst. Man skapade en ny enhet, man vågade hitta på ett nytt namn och man sydde ihop något som fungerar. Istället för raljera eller lägga in helt ovidkommande, felaktiga, kopplingar, så borde vi istället se vad som hände och "hylla" de som vågade, långt innan de mer mogna vågade. Ge de, som arbetade med detta, den eloge de är värda, de vågade och de vann.
Thorsten Schütte
Hej M Ahlgren! Min avsikt var inte att vara lustig, jag återger bara min första reaktion på ordet equmenia och dess stavning. Men i god ordning accepterar jag demokratiskt fattade beslut och kan leva med detta. No big deal!